Barnen tillbringar mycket tid i förskolan och det påverkar förstås deras utveckling. Förskolan har stor betydelse för senare skolframgång, därför måste kvaliteten på alla förskolor vara hög.
Det finns många faktorer som påverkar förskolornas kvalitet, men en grundförutsättning är kompetenta pedagoger och mindre barngrupper. Det konstaterar Skolverket i rapporten Gruppstorlekar och personaltäthet i förskola, förskoleklass och fritidshem (2003). De poängterar att större barngrupper försämrar kvaliteten i verksamheten. Skolverket rekommenderade redan 2005 att barngrupperna för förskolans äldre barn (3-5 år) ska bestå av maximalt 15 barn och grupperna för de yngre barnen (0-3 år) ska bestå av färre än 15 barn. Anledningen till detta är, enligt Skolverket, att barnen då kan utvecklas på ett optimalt sätt.
SCB:s statistik (oktober 2012) visar att bara 31 procent av småbarnsavdelningarnas barngrupper i Uppsala kommuns förskolor har färre än 14 barn. 86 procent av grupperna består av färre än 17 barn, vilket då betyder att 14 procent består av fler än 17 barn.
Förskolegrupperna på många förskolor i Uppsala kommun är större än vad skolverket rekommenderar. Hur kompetenta pedagogerna än är så har de bara två händer, två ögon, två öron och ett knä.
I barn- och ungdomsnämndens (BUN) utbildningsplan och kommunens övergripande styrdokument IVE (inriktning, verksamhet, ekonomi) för 2013-2016 står det att förskolornas verksamhet präglas av trygghet och kvalitet och att förskolebarnen ska uppmärksammas för att öka deras möjligheter att senare nå goda resultat. Hur ska vi lyckas med det när barngruppernas storlek ser ut som de gör idag?
2004 gjorde kommunen en satsning på mindre barngrupper. Rapporten från satsningen visar bland annat att det uppstår färre konflikter i mindre grupper samt att pedagogerna hinner följa upp aktiviteterna och att säkerheten höjs. Vad lärde sig kommunen av det resultatet?
Vi anser att kommunen arbetar för ensidigt med ekonomiska besparingar. Barnens bästa är inte längre i centrum. Ekonomin styr hur förskolorna kan utforma sin verksamhet och eftersom större barngrupper gör det svårare att utgå från varje barns individuella förutsättningar behöver politiker och förskolechefer tänka om. Den pedagogiska verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur tar kommunen hänsyn till det när de organiserar förskoleverksamheten? Och hur förklarar kommunen att barngrupperna blir större trots att mycket forskning visar att mindre barngrupper lönar sig på lång sikt?
Om politiker satsar på barnen i förskolan, genom först och främst mindre barngrupper, kommer det med säkerhet att leda till mindre kostnader i grundskolan. Om vi vill behålla vår välfärd och skapa en god framtid måste vi värna om alla våra barn.
Vi välkomnar Cecilia Forss, och övriga i barn- och ungdomsnämnden, ut till förskolor i kommunen för att se hur barnens och pedagogernas vardag ser ut.
Meta Dest
förskollärare och förälder
Åsa Hammarborg-Söder
lärare och förälder
Monica Wester
skol- och barnergonom
Gunilla Niss
barnpsykolog och far- och morförälder
Karin Walterskog
lärare och förälder
UNT 9/4 2013