Sara kom till Sverige som tvååring från Somalia. Hon gick aldrig i förskolan och hade svårt med svenskan. När hon började trean placerades hon felaktigt i särskolan. Sara säger i en intervju till Sveriges Radio att det var lärarnas låga förväntningar som ledde till att hon hamnade i särskola. ”De insåg inte att jag inte kunde svenskan. Jag behövde bara lära mig svenskan och jag kunde inte förklara det.”
Särskolan är en bra skolform, men den är inte till för att hjälpa barn som endast har svårt med svenskan. En viktig utmaning är att bli bättre på att snabbt upptäcka vilka behov utlandsfödda barn har och erbjuda stöd för att de ska lyckas i skolan.
Barn ska mötas av förväntningar i klassrummet. Alla har förmågor och kan lyckas i skolan. Målet för eleverna kan inte vara att nästan alla ska klara godkänt, utan målet måste vara att alla ska nå högsta betyg och alla ska få stöd att komma så nära målet som möjligt.
Den elevgrupp som har svårast att nå godkända resultat i den svenska skolan är elever som kommit till Sverige i skolålder. Årtionden av nedmontering av kunskapsfokusering i skolan samt en allmän tycka-synd-om mentalitet när det gäller nyanlända elever har satt sina spår.
Statistik från Skolverket visar att av de elever med utländsk bakgrund som gick ut grundskolan 2010 uppnådde närmare en fjärdedel inte behörighet till gymnasiets nationella program. Bland elever med svensk bakgrund var den siffran 9,2 procent. En majoritet av eleverna i gymnasiets individuella program har utländsk bakgrund.
Här i Uppsala kommun kan man se att drygt hälften av eleverna, som var födda i ett annat land inte nådde målen i alla ämnen. Bland svenskfödda elever nådde 84 procent målen i alla ämnen.
De omfattande reformer av skolan som nu genomförs – tidigare betyg, fler nationella prov, ökad studiero, yrkes- och lärlingsutbildningar etcetera – kommer framför allt gynna dem som annars riskerar halka efter. Men det räcker inte med generella reformer för att vända utvecklingen för de elever som kommer till Sverige i skolålder.
Vi måste ifrågasätta metoder som visat sig fungera mindre bra. Det handlar till exempel om de långa introduktionsklasserna nyanlända elever isoleras i. Forskning visar att det som händer det första året i det nya landet är avgörande för hur nästkommande tio år blir. Att nyanlända elever ibland isoleras i ett år i introduktionsklasser där ingen talar svenska är kontraproduktivt.
Det är oacceptabelt att vi inte kartlägger elevernas kunskapsbagage bättre. Skolorna brister i kartläggningen av elevernas tidigare skolbakgrund, vilket gör att undervisningen inte är anpassad efter den enskilde elevens grundkunskaper utan efter ålder.
Modersmålsundervisningen lever sitt eget liv. Den är sällan sammankopplad med den övriga undervisningen och används för sällan som ett stöd i skolans övriga undervisning, till exempel matematik. För få elever får utnyttja sin rätt till studiehandledning på modersmålet.
Dessutom måste vi säkerställa att skolor med större behov får resurser. Alla elever är olika och utbildningen ska ta hänsyn till elevernas behov och förutsättningar. Elever och skolor som har behov av större resurser måste få tillgång till dessa. Därför har regeringen nyligen gett Skolverket i uppdrag att genomlysa kommunernas resursfördelning.
Regeringen tar ett helhetsgrepp kring de nyanlända elevernas situation i den svenska skolan. Vi tillsätter en utredning för förbättrat och likvärdigt mottagande av nyanlända elever. Utredningen kommer att behandla frågan om hur vi bäst organiserar skolornas introduktion av nyanlända elever, utformningen av studiehandledning på modersmål och modersmålsundervisning.
Regeringen avsätter dessutom 60 miljoner kronor med start nästa år i en särskild satsning på ett antal grundskolor i stadsdelar med omfattande utanförskap. Satsningen ska bestå av tillfälliga ekonomiska incitament för skolor att förbättra sina resultat. Regeringen återkommer med närmare beskrivning hur pengarna ska användas.
Ett rättvist samhälle skapar en skola där alla elever får möjligheter att lyckas. Där storleken på föräldrarnas bokhylla eller ursprungsland inte avgör barnets studieresultat.
Nyamko Sabuni
Biträdande utbildningsminister (FP)
Ismail Kamil
Riksdagsledamot från Uppsala (FP)
UNT 21/11 2011