Närakut medför försämring

VÅRD. Från och med i dag drar Samariterhemmets vårdcentral ned på antalet telefonsamtal i telefonkön. Orsaken är merarbete på grund av nya Närakuten, skriver Kattia Cardoso Quintanilla.

Uppsala2008-01-02 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
i går, Den 1/1 2008, öppnade Uppsala närakut, en privat läkarmottagning som drivs av Precare Mälardalen AB.
Som mottagningssjuksköterska på Sama­riterhemmets vårdcentral har jag tagit del av denna information via landstingets intra­nät, där det även framkommer gällande nya rutiner för landstingets samarbete med denna privata läkarmottagning, som anses vara ett komplement till primärvården.
Dessa nya rutiner innebär merarbete för oss och det känns därför angeläget att informera de patienter som är listade på Samariterhemmets vårdcentral om detta.
Vi kommer från i dag, den 2/1 2008, att dra ned på våra telefonsamtal i vårdcentralens telefonkö med fem samtal dagligen. Detta för att hinna med att ringa våra patienter i tid.
Utvärdering sker veckovis. Effekten blir givetvis sämre tillgänglighet.
Jag vill informera Ismail Kamil (landstingspolitiker fp) om att vårt syfte alltid, det vill säga redan före alliansens tid, har varit att förbättra tillgängligheten. Vår dåvarande chef Annika Ågren hade som mål att avdela en sjuksköterska med jourberedskap endast för detta ändamål, att kunna ta emot patienter som kommer oanmälda och behöver hjälp - alltifrån att lägga om ett sår, ta bort en fästing, linda om en stukad fot, boka en tid hos husläkaren då det varit svårt att komma fram på telefon med mera.
Detta genomfördes också så fort vi blev fullt bemannade (efter min avslutade föräldraledighet). Den enda praktiska förändringen som genomförts på grund av de krav politikerna ställt till oss är utökad telefontid med två och en halv timme. Våra telefontider är för närvarande 8.00-11.30 samt 13.00-16.00.
Vi har totalt en och en halv timme (om man räknar med en halvtimmes lunchrast) för övriga arbetsuppgifter: dokumentation, hantering av kallelser, mottagning av egna patienter samt förebyggande och hälsobefrämjande arbete som enligt vår åsikt borde utgöra största delen av vår arbetstid inom primärvården.
Vi har fått tårtor och uppmuntrats för detta men ingen har frågat oss hur vi mår. Det är en stor psykisk belastning att sitta i telefon och ta emot befolkningens ökade missnöje. Det hjälper inte att folk kommer fram eftersom de flesta är medvetna om att de faktiskt ringer för att få en tid till sin husläkare. Vill de ha råd vänder sig de flesta till Sjukvårdsrådgivningen och inte till oss.
Allt blir mycket svårare på grund av det värdelösa husläkarsystemet. Det är ett fåtal av de 5 091 listade invånarna på Samariterhemmets vårdcentral (husläkarkansliets statistik december 2007) som lyckas få tid till sin husläkare. Utöver detta har vi 4 840 invånare som är listade på mottagningen och har rätt att få en tid till någon av våra läkare. Och hur många husläkare har vi på plats i dag? Tre heltidstjänster totalt.
Två läkare har nyligen slutat jobba hos oss och man har fortfarande inte lyckats anställa en ersättare åt en av dessa läkare. Kan politikerna föreställa sig varför dessa två kompetenta och trevliga läkare har slutat hos oss? Kan de också fundera lite över varför det är så svårt att anställa läkare inom primärvården?
Våra husläkare är överbelastade och det är orimligt att politikerna ställer krav om bättre tillgänglighet, utökat samarbete med akutmottagningen och psykiatrin samt ökad effektivitet och mottagning av patienter på löpande band (= alliansens införande av ekonomisk ersättning per antal besök).
Jag vill poängtera att vi har gått igenom en stor omorganisation och införande av ett nytt datajournalsystem som fortfarande är under all kritik.
Jag tackar Gunilla Johansson och Kerstin Bylin Casteryd för deras artiklar som belyser situationen inom primärvården.

Kattia Cardoso Quintanilla
mottagningssjuksköterska
Samariterhemmets vårdcentral i Uppsala
UNT 2/1 2008
Läs mer om