Den småskaliga livsmedelsförsäljningen på Fyristorg och Vaksala torg är ännu i sin linda. Men den nystartade Bondens marknad vid Resecentrum är ett tydligt tecken på att både intresse och efterfrågan ökar. Det gäller såväl för enskilda hushåll som för restauranger, skolbespisningar och liknande.
Odlingslotter i olika former har funnits i och omkring Uppsala sedan lång tillbaka, då odlingsland i anslutning till staden var en viktig del av ”avlöningssystemet” för olika tjänster. Kolonistugeområdena tillkom för omkring hundra år sedan – för Uppsalas del startade det första området 1907 efter en motion i stadsfullmäktige. Syftet var både att erbjuda ”svaga grupper” i samhället en möjlighet att själva bidra till en förbättrad kosthållning och samtidigt erbjuda möjligheter till en aktiv fritid och en bättre utemiljö för inte minst barnen.
För drygt trettio år sedan tog kommunen initiativ till tillkomsten av enkla odlingslottsområden på stadens mark, både på jordbruksmark och på parkmark. Resultatet blev under loppet av några år ett tjugotal nya odlingslottsområden. Uppsala har sedan dess troligen varit den svenska kommun som haft flest odlingslotter i förhållande till antalet invånare i själva staden.
I dag har odlingslotterna utvecklats i två riktningar. Dels till mer trädgårdsliknande odling med grönsaker, bärbuskar och ofta rikligt med blommor, dels på några områden – i varierande omfattning - till en systematisk intensivodling av grönsaker för försäljning.
De två odlingsformerna kan säkert ha en del att lära av varandra men det finns samtidigt klara motsättningar. Intensivodlingen drivs ofta med väsentligt större förbrukning av vatten och handelsgödsel och inte sällan med växthus och staket som strider mot kommunens regler för odlingslotterna. De kommersiellt inriktade odlarna har dessutom ofta i praktiken ett flertal lotter – även det i strid med kommunens regler. Samtidigt genererar den småskaliga kommersiella odlingen redan i dag både sysselsättning och inkomster för en ansenlig grupp Uppsalabor.
Den naturliga lösningen är att kommunen vid sidan av nuvarande typ av odlingslotter iordningställer särskilda områden för stadsnära småskalig kommersiell trädgårdsodling. Arrendeavtal, vattenförsörjning och liknande för dessa skulle då kunna anpassas till denna odlingsform. Medan konventionella odlingslotter med fördel ligger nära bostadsområden skulle den nya typen av odlingsområden även kunna ligga lite längre bort från staden och då också smidigare vara tillgängliga för transporter. Samtidigt skulle möjligheter öppnas för en ny angelägen form av lokalt entreprenörskap och ytterligare en form av lokal livsmedelsproduktion underlättas.
Ett exempel på hur man kan göra är Göteborgs kommun. Där planerar man för en ny typ av större kolonilotter som man kallar storodlingsområden. Genom att olika grupper med olika odlingsbakgrund odlar tillsammans och kan sälja sina produkter till stans restauranger, saluhallar, torg och mataffärer hoppas man också uppnå en ökad integration.
Socialdemokraterna har därför i en motion till måndagens kommunfullmäktige föreslagit att särskilda odlingsområden ska inrättas för stadsnära småskalig kommersiell odling. En möjlighet är att dela upp några äldre odlingsområden, men även helt nya odlingar bör övervägas. Redan i dag finns mark som skulle kunna användas.
Elnaz Alizadeh
gruppledare (S) gatu- och samhällsmiljönämnden
Göran Svanfeldt
ledamot (S) gatu- och samhällsmiljönämnden
UNT 21/4 2012