Keynes lär ha sagt att alla politiker är slavar under en sedan länge död ekonom. Att politiken i Sverige håller fast vid teorier som utvecklades för 50 år sedan och populariserades för 30 år sedan visar att han har rätt.
Att som Peter Söderbaum sedan dra slutsatsen att det är fel på nationalekonomin är däremot lika fel som att kritisera klimatforskningen för att den under 1970-talet främst ägnade sig åt problemet med en ny istid.
Den som följer nationalekonomisk forskning vet att det är en samhällsvetenskap i en kraftig utveckling. Inom den mikroekonomiska forskningen går kunskapsutvecklingen mycket snabbt. Sakta växer det fram en ny bild av marknaders organisation och funktion samt människors beteende. Denna bild är mer komplex än den enkla bilden som lärs ut på grundkurserna i nationalekonomi.
Denna utveckling är varken kontroversiell eller tystad, vilket visas av att flera Nobelpris i ekonomi under senare år har tilldelats forskare inom området, till exempel George Akerlof och Joseph Stiglizt 2001, Daniel Kahneman och Vernon Smith 2002, Elinor Ostrom och Oliver Williamson 2009 samt Robert Shiller i år.
Den stora utmaningen inom nationalekonomin idag är att sätta samman den forskning som görs inom mikroekonomin till en sammanhängande enhet. Det är då det går att göra läroböcker inom området och popularisera kunskapen.
Den ekonomiska krisen har inneburit ett sökande efter nya sätt att tolka den makroekonomiska verkligheten. Denna forskning har fördelen av att det finns andra traditioner som bygger bland annat på verk av Keynes, Schumpeter och Minsky. Denna forskningstradition bygger på att ekonomin i grunden är instabil och att konjunkturer och kriser är naturliga delar av en marknadsekonomi. Inte heller denna forskning är hemlig.
Följer man Andreas Cervenkas kolumner dröjer det inte länge innan den dyker upp. Vill man vara aktiv själv kan hemsidan till det det av Soros finansierade Institute for New Economic Thinking, http://ineteconomics.org/ , vara en bra startpunkt. Till institutet är både nyfikna nobelpristagare och unga forskare knutna.
Ekonomisk politik och nationalekonomi är intimt förknippade med varandra. Det starka genomslaget under senare decennier för den makroekonomi som byggde på mikroteorins antaganden kan delvis förklaras av att resultaten låg i linje med de politiska trenderna. Forskningen på området blir lätt kontroversiell och forskare kan lockas att koppla samman sina politiska åsikter med sin forsknings resultat. Vi måste dock kräva av samhällsvetenskapliga forskare att de är nyfikna, öppna, ärliga och beredda att låta fakta tala, även om de gör ont.
Nationalekonomin är ingen statisk koncensusvetenskap i dag. Tvärtom finns det en mycket spännande och dynamisk forskning som förändrar hur vi ser på ekonomi och världen. Vi som är nyfikna, öppna och intresserad av samhällsfrågor och ekonomi kommer har en spännande tid framför oss med ny forskning. Utvecklingen finns där, det gäller bara att vilja se den.
Anders Bergquist
FL Nationalekonomi och utredare
UNT 24/10 2013