De kommunala gymnasieskolorna står inför stora utmaningar. En lokalutredning pekar på ett överskott av 2 000 platser, samtidigt som antalet gymnasieelever minskar fram till 2016 på grund av minskande elevkullar. Till detta kommer ett ansträngt ekonomiskt läge för den kommunala gymnasieskolan.
Därför finns ett förslag om att GUC till höstterminen 2013 ska lämna sina lokaler och flytta verksamheten till Bolandsgymnasiet. Även Lundellska skolan föreslås lämna delar av sina lokaler. Till detta kommer ytterligare förändringar 2014 när verksamheten på Sylveniusgatan flyttas till Boland.
Varför har det blivit så här? Kommer detta som en fullständig överraskning som inte hade kunnat förutses? Låt oss peka på några saker som vi menar har bidragit till att driva fram denna situation.
Först helt självklart den nuvarande minskningen av elevkullarna. Den har varit känd länge och kommer att nå sin botten 2016, för att sedan åter vända uppåt till ett läge där det sannolikt kommer att behövas nya lokaler för gymnasiet. Detta innebär att det behövs en långsiktig planering för gymnasiet med en möjlighet till flexibilitet av lokalerna mellan gymnasiet, grundskolans högstadium och vuxenutbildningen.
För det andra vill vi påminna om den kraftiga utvecklingen av friskolor som varit i Uppsala. Från att det var 460 Uppsalaelever i friskolor i Uppsala vårterminen 2004, har det ökat till knappt 1 800 vårterminen 2012. Och detta handlar då endast om Uppsalaelever. Av friskoleeleverna i Uppsala är ungefär 2 av 3 Uppsalaelever. 1 av 3 är elever som pendlar in. Totalt var det ca 2 800 elever i friskolorna i Uppsala vårterminen 2012. Självklart påverkar detta de kommunala gymnasieskolorna som nu står med 2 000 tomma platser. Och bedriver man en politik som innebär att man villkorslöst tillstyrker friskoleansökningar får detta konsekvenser.
För det tredje så har regeringen i sin gymnasiereform GY11 avskaffat medieprogrammet. Ett sådant beslut får effekter. GUC som har haft medieprogrammet har fungerat som en magnet att locka hit elever. Ungefär varannan elev har varit från andra kommuner än Uppsala. När man avskaffade det programmet som drar till sig så många andra elever, drog man samtidigt undan grunden för GUC att kunna fortsätta som en framgångsrik skola.
För det fjärde kommer nu de gymnasieskolor som varit med i försöket med ökat självstyre tillbaka till de övriga kommunala skolorna. Det innebär att stora miljonunderskott från de självstyrande skolorna lägger en extra press på den redan svåra ekonomin för de kommunala gymnasieskolorna. Detta driver också på processen att snabbt minska lokalerna för att få ned kostnaderna.
Det är ingen obetvinglig naturkraft eller lagbundenhet som innebär att det nu måste fattas beslut om att lägga ned skolor. Det är konsekvenserna av ett antal olika politiska beslut som alliansen i andra sammanhang har drivit fram. Nu står man där man står, och tvingas fatta drastiska beslut. De som nu får ta konsekvenserna av det är de elever som påverkas. Med en annan politik och en bättre framförhållning för att flexibelt anpassa lokalerna till de ändrade elevkullarna hade sannolikt förändringarna kunnat göras mer planerat under en längre tid, och därmed inte behövt få så drastiska effekter som eleverna nu upplever.
Därmed säger vi inte att förändringar inte behöver göras. Men vi pekar på de faktorer som drivit fram denna situation, och att detta aktivt har haft alliansens gillande. Vi kan konstatera att det gamla ordspråket fortfarande gäller: Som man bäddar får man ligga. Vi beklagar att det är eleverna som får ta smällen.
Åren fram till 2016 när elevkullarna minskar kommer att innebära ansträngningar för många skolor. Framför allt för små friskolor. Kommunala skolor går inte i konkurs, men det finns en risk för att de små friskolorna inte kommer att klara den hårdnande konkurrensen. Hittills har två friskolor upphört – av olika skäl. Vi hör signaler om att friskolor redan nu har problem med ekonomin på grund av för få elever. Om det blir konkurser av friskolor bör kommunen ha en beredskap och kapacitet för att kunna ta emot dessa elever. Det är inte eleverna som ska straffas för att vårt skolsystem har gjorts om till att bli en skolmarknad. Det ansvaret faller tungt på ansvariga politiker.
Agneta Boström (S)
2:e vice ordförande Styrelsen för Vård och Bildning
Ulrik Wärnsberg (S)
2:e vice ordförande Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Marlene Burwick (S)
Kommunalråd
UNT 18/10 2012