Sverige har de senaste åren genomfört stora och viktiga investeringar i forskning och forskningsinfrastruktur. Det är bra satsningar som regeringen avser fortsätta. Men vi behöver också investera i den högre utbildningen.
Sedan 2010 har antalet högskoleplatser skurits ner kraftigt, samtidigt som antalet sökande har ökat. Här behöver Sverige en ny politisk inriktning.
Att tusentals människor som vill studera aldrig får möjligheten är ett uppenbart slöseri med resurser och utvecklingspotential för Sverige. Den rätta vägen framåt är att investera i kunskap och utbildning av hög kvalitet för fler.
Att satsa på en utbildning är en klok framtidspolitik som ger långsiktiga utdelningar av högt värde. Historiskt har Sverige investerat strategiskt i utbildningssystemet och i en målmedveten utbyggnad av högskolan. Det har lönat sig väl. I framtiden kommer allt fler jobb kräva en högre utbildning och kunskapsbehoven kommer att öka. Dessutom måste Sverige också se till att inte hamnar på efterkälken när det gäller kunskapsnivån internationellt.
Därför anser regeringen att antalet högskoleplatser ska utökas. I regeringsförklaringen har vi aviserat att antalet högskoleplatser ska ökas i hela landet.
Redan i budgetpropositionen för 2015 följs det beskedet upp konkret med 5 000 nya högskoleplatser som avses fördelas ut i regleringsbreven till lärosätena. Antalet platser kommer sedan att ökas ytterligare de kommande åren.
Parallellt med att den högre utbildningen byggs ut måste det samtidigt säkerställas att kvaliteten på utbildningarna är hög. Redan i regeringsförklaringen har regeringen därför aviserat att kvaliteten på utbildningarna ska höjas. Även om svensk högskola generellt sett håller hög kvalitet finns det områden där kvaliteten behöver stärkas. Framför allt gäller det inom ämnesområdena humaniora och samhällsvetenskap där det bland annat finns en brist på undervisningstimmar. Det påverkar studiernas kvalitet. Och möjligheterna att läsa klart försämras om kontakten med lärare blir låg. Det är också viktigt att alla studenter som ska bli lärare eller förskollärare har genomgått en utbildning av god kvalitet.
Därför föreslår regeringen en kvalitetsförstärkning av resurserna till utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap samt till lärar- och förskollärarutbildningar.
Under 2015 föreslås 125 miljoner kronor för ändamålet, och sedan ytterligare 125 miljoner kronor från 2016.
När det gäller forskningspolitiken så har samarbetsregeringen uppfattningen att Sverige ska vara en ledande forskningsnation. Det är helt avgörande för vår framtida utveckling. Svensk forsknings- och innovationspolitik ska främja deltagande i internationell kunskapsutveckling, främja ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv och möta våra nationella och globala samhällsutmaningar.
En övergripande målsättning är att forskningspolitiken ska karaktäriseras av samarbete och långsiktighet.
I detta ingår förstås att ta hänsyn till vad den föregående regeringen presenterade – men även att samtidigt forma en långsiktigt hållbar forskningspolitik för framtiden.
Nästa forskningsproposition kommer att innehålla konkreta planer och förslag för de kommande fyra åren på samma sätt som de tidigare forskningspolitiska propositionerna. Till detta kommer regeringen i propositionen även att presentera en plan för ett tioårigt perspektiv. Det är viktigt att forskningspolitiken är långsiktig. Genom att ge en ram på tio år ges möjligheter för forskarvärlden att se hur spelreglerna ser ut förbi mandatperioder och politiska majoriteter.
En långsiktig forskningspolitik är en förutsättning för att lärosätena ska kunna bedriva ett strategiskt arbete och satsa på risktagande kring nya osäkra projekt som kan leda till vetenskapliga framsteg. Det förutsätter att vi når en politisk samsyn kring vissa kärnvärden. Vi tror att det är möjligt.
För att bygga upp högkvalitativ forskning behöver vi ha forskare som vill och vågar satsa en stor del av sin tidiga karriär på forskning.
Villkoren för yngre forskare måste förbättras. En ung forskare i dag kan gå många år utan att få en säker anställning. Det är bara genom att de unga forskarna har bra villkor som de har riktigt bra möjligheter att våga satsa på den forskning som kan innehålla större risker, och därmed även möjligheter till framtidens stora genombrott.
Andelen kvinnliga professorer måste öka och forskningsanslagen fördelas jämställt. I dag är en av fyra svenska professorer en kvinna. Det visar att det finns strukturer inom den akademiska världen, precis som i arbetslivet i stort, som hindrar kvinnor från att avancera på samma villkor som män. Dessa strukturer ska brytas. Det är en jämställdhetsfråga att kvinnor ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Men det är också en resursslöserifråga. Att kvinnors avancemang begränsas innebär ett slöseri med kompetens och talang. Därför vill regeringen titta närmare på, och dra lärdomar från, de universitet och högskolor som har tillsatt en större andel kvinnliga professorer. I forskningspropositionen kommer vi även att återkomma med åtgärder för att öka jämställdheten.
Regeringen påbörjar nu ett omfattande arbete med att stärka de strategiska förutsättningarna för både utbildning och forskning i Sverige.
Det är ett arbete som kommer ge betydande långsiktiga vinster för båda individer och samhället i stort.
Helene Hellmark Knutsson
minister för högre utbildning och forskning (S)