I dag ser vi allt oftare argument för att legalisera cannabis. Inte minst i populärkulturen söker man avdramatisera cannabismissbruk. Men vi i Föräldraföreningen mot narkotika, som möter de anhöriga, ser baksidan och hur hela familjer påverkas och bryts ner av det som allt för ofta i film, tv-serier och litteratur framställs som något oproblematiskt, riskfritt, ja, något ”kul man gör med sina vänner”.
De som vänder sig till oss befinner sig ofta i ett känslomässigt kaos, man har svårt att bemöta brukarens förälskelse i drogen med sakliga argument. Glädjande nog har senare års forskning gett god hjälp på traven, något vi gärna vill lyfta fram.
Skadorna av cannabisrökning är mycket större och allvarligare än vad man tidigare har kunnat visa. Nu har man fakta på att cannabisrökning ökar risken för lungcancer med cirka 20 procent. Det har också visat sig att intelligenskvoten kan försämras, det gäller inte minst de som börjar röka tidigt.
Många – inte minst brukare – hävdar att det är själva kriminaliseringen av cannabis som leder till att brukaren prövar andra droger och fastnar i missbruk och kriminalitet. Då glömmer man bort att trots att alkohol är lagligt så har vi ett stort antal alkoholmissbrukare och att alkohol ligger bakom en stor andel brott såsom misshandel, stöld, rattfylleri och så vidare. Det handlar om personliga tragedier. Varför skulle en legalisering av cannabis skapa färre problem?
Många som argumenterar för legalisering av cannabis jämför med just alkohol. De menar att alkohol ger mer skador och kostar samhället mer än vad cannabis gör, och att om alkohol lanserats i dag, skulle den ha förbjudits. Vi vill då peka på att även alkoholbruk begränsas av ett regelverk: det är till exempel förbjudet att köra bil med alkohol i kroppen. Vi vet alla att alkohol orsakar stora problem för enskilda människor och för samhället i stort. Varför ska vi då, till detta, lägga en legalisering av cannabis? Det är en märklig argumentation att legalisering skulle minska problemen.
Inte bara i Sverige minskar intäkterna för stat, kommun och landsting. Vi välkomnar de 50 miljoner som staten avsatt för drogförebyggande arbete. Frågan är om det räcker.
Vi vet alla att kostnaderna för alkoholbruket är stort. Inget talar för att det skulle se bättre ut om cannabis legaliserades. Tvärtom framstår det som cyniskt, en lek men enskilda människors liv och hälsa, att argumentera för en legalisering i en tid när en stor del av världen befinner sig i ekonomisk kris. Är det så vi vill ha det?
Bruket av cannabis och andra droger är, tack och lov, ännu inte lika utbrett i Sverige som i många andra länder. Vi har en ökning under 2000-talet och antalet ungdomar i åldrarna 16–24 som har prövat ligger högt, och vi ser att ett stort antal brukare odiskutabelt leder till fler missbrukare och fler skador. Danmark som har 5,5 miljoner invånare har cirka 6 000 personer i vård för cannabismissbruk, Holland med sina 16,6 miljoner har cirka 11 000 i behandling. Sverige har 9 miljoner invånare, och endast 2 500– 3 000 i vård för cannabismissbruk.
I Holland – som ofta lyfts fram av de cannabistoleranta som ett föregångsland – har antalet ungdomar under 20 år som finns i beroendevård för cannabismissbruk ökat med cirka 300 procent åren 2003–2010. Är det verkligen en förebild att sträva efter?
Landstinget i Uppsala läns undersökning Liv och Hälsa Ung 2011 visar att i gymnasiets årskurs två har 19 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna prövat cannabis. Antalen växer och drogen är numera den tredje vanligaste i åldersgruppen.
Vi i Föräldraföreningen Mot Narkotika märker också av ökningen. Allt fler förtvivlade anhöriga hör av sig till oss för att få stöd och råd hur de ska bemöta missbrukaren.
Vad vi ser i dag till skillnad från för tio år sedan, är att ungdomar som i dag provar cannabis har en helt annan attityd än tidigare. Hon eller han erkänner rätt omgående att de röker, det är ”ingen stor grej” för dem, cannabis är ”totalt ofarligt”.
Vad de inte tänker på är hur lätt det är att tappa kontrollen över sitt användande. De allra flesta av alla våra tunga missbrukare har en gång börjat med cannabis. Så även de som vi minns vid vår årliga ljusmanifestation den första november.
Att tappa kontrollen, att missbruket skulle utvecklas vidare och leda till en förtidig död var definitivt inget som dessa ungdomar tänkte på när de ”bara rökte lite hasch”.
Styrelsen för FMN (Föräldraföreningen mot narkotika)
Margareta Nyström
ordförande FMN
Fotnot: FMN är en frivillig organisation som grundades i Uppsala 1982. FMN ger stöd och råd åt anhöriga till missbrukare, både enskilt och i grupp.
UNT 1/11 2012