Uppsala har under de senaste åtta åren blivit Sveriges pionjärkommun på skolområdet vad gäller karriärtjänster för lärare. Redan 2007 återinförde moderaterna och alliansen lektorstjänster i Uppsalas gymnasieskola med väsentligt högre lön och ett tydligt kunskapsuppdrag: nu skulle ämneskunskaper och ämnesfärdigheter få en renässans. Lektorerna blev ansvariga för att regelbundet ha kontakt med universitetet och minst en gång per år uppdatera sina kolleger i det aktuella ämnet. Kort därefter tillsatte regeringen en utredning för att se över just lärarnas karriärvillkor. Uppsala kom att stå modell för utvecklingen av en nationell politik på området.
I samtalen med regeringens utredare föreslog moderaterna att den gamla adjunkttjänsten borde återinföras, eventuellt med nytt namn. Syftet var att ge lektorerna draghjälp och avlastning i kvalitetsarbetet av undervisningsskickliga lärare. Kort därefter såg förstelärarreformen dagens ljus. Även denna reform gav kraftiga lönelyft.
Under 2014 kommer förstelärarnas tillfälliga lönelyft att bli permanenta, precis som gymnasielektorernas.
När reformen senare ska utvärderas kan slutsatsen enbart bli: sällan har två lärargrupper på så kort tid fått så stora lönelyft inom svensk skola. Bara i Uppsala kommun omfattas nära 400 lärare i våra kommunala och fristående skolor.
Nu tar moderaterna och alliansen nästa steg och inför Lärare med extrauppdrag.
Ännu en gång går vi före regeringen och visar vägen. I korthet innebär reformen att vi erbjuder lärare att under en begränsad tid arbeta med ett klart avgränsat utvecklingsuppdrag, vilket syftar till att höja skolans kvalitet och förstärka elevens lärande. Detta arbete sker utöver ordinarie undervisningsuppdrag och kan ge mellan 1 500 kronor och 3 000 kronor mer i månaden under den aktuella tidsperioden.
Tanken med det tredje steget är att alla duktiga lärare i Uppsalas skolor ska ges möjlighet att utvecklas. Resultatet av våra kvalitetssatsningar blir att läraryrkets attraktivitet höjs ytterligare. Successivt får lärargrupp efter lärargrupp högre lön och färre administrativa uppgifter.
Strax före jul träffade Uppsalas gymnasielektorer och förstelärare en rad ämnesföreträdare från Uppsala universitet. Mötet ägde rum i Universitetshuset och syftade till att diskutera hur vi gemensamt kan höja utbildningskvaliteten, utan att det kostar mer pengar. Hur kan exempelvis analytiska frågor användas i undervisningen för att förstärka elevens lärande? Diskussionerna fördes utifrån den allmändidaktiska forskning som sedan 2008 har bedrivits av Oxfordgruppen vid Uppsala universitet i samarbete med University of Oxford.
Företrädare för nämnda forskargrupp kommer nu att följa gymnasielektorernas arbete under 2014, då regelbundna samtal förs inom varje ämne.
Universitetslärarna bidrar med konkreta tips på hur varje gymnasielärare kan förbereda sina elever ännu bättre inför högre studier. Gymnasielektorerna, som blir navet i kvalitetsarbetet, genomför i sin tur motsvarande möten med grundskolans lärare.
Tanken är att varje utbildningsnivå förbereder eleverna inför nästa nivå. När varje del i utbildningskedjan – från förskola till forskningsfront – tar sin del av ansvaret, det vill säga att regelbundet föra samtal med sina ämneskollegor, stärker vi förutsättningarna för elevens lärande. Samtidigt stärks ämnestillhörigheten bland våra lärare.
Arbetet har egentligen enbart ett enda mål: att varje elev ska kunna förverkliga sina livsdrömmar.
Vi hoppas att regeringen vill låta sig inspireras av Uppsalamodellen ännu en gång. I dag träffas på nytt samtliga gymnasielektorer i Uppsala för att fortsätta diskussionerna om hur vi höjer kvaliteten i varje ämne, utan att det kostar mer pengar. Uppsalaborna har all anledning att känna stolthet inför gymnasielektorernas arbete.
Christopher Lagerqvist, kommunfullmäktigeledamot (M), kommunstyrelsen, vice ordförande i styrelsen för Vård och Bildning, Uppsala