När jag i dag besöker Akademiska sjukhuset och företagare i Uppsala är jag stolt över att företräda en politik som tar ansvar för både jobben och välfärden. En stark arbetslinje är nämligen en förutsättning för att vi ska kunna behålla en hög kvalitet i vår gemensamma välfärd med bra skola, vård och omsorg.
Sverige har, som många andra länder, under en lång tid haft problem med hög arbetslöshet bland unga. Regeringen har arbetat aktivt med att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden, bland annat genom att göra det billigare att anställa unga. Samtidigt har viktiga insatser som sänkt restaurangmoms, införandet av rut- och rotavdrag samt satsningar på nystarts- och instegsjobb skapat fler jobb. Men det räcker inte. För att på ett effektivt sätt kunna bekämpa ungdomsarbetslösheten krävs det att flera typer av åtgärder samverkar.
En grundläggande orsak till problemet är att alltför många unga har lämnat skolan utan tillräckliga kunskaper. Ju fler som lyckas slutföra sina studier desto färre hamnar i riskzonen för arbetslöshet och utanförskap.
För att motivera unga att gå tillbaka till skolan har regeringen infört ett förhöjt studiestöd på 6 500 kronor i månaden för personer utan godkända betyg som väljer att läsa in grund- och gymnasieskolan. Detta är en mycket viktig insats. Samtidigt kan nog de allra flesta vara överens om att problemet måste angripas tidigare än så.
För att stoppa den illavarslande utvecklingen och återupprätta en kunskapsskola har regeringen reformerat samtliga delar av utbildningspolitiken. En ny skollag har införts, med stärkta rättigheter för de elever som behöver stöd och hjälp. Kunskapskraven har skärpts och ett omfattande arbete för att höja lärarnas kompetens och status har inletts. Exempelvis införs en karriärutvecklingsreform för att sporra framgångsrika lärare.
Att rusta våra ungdomar med rätt kunskaper är centralt för att möta arbetsmarknadens behov. En minst lika viktig faktor är att minska avståndet mellan utbildning och arbete. Förbättrad yrkesintroduktion och yrkesutbildning är ett sätt att nå dit.
Regeringen satsar totalt 750 miljoner kronor 2012–2013 på 7 500 nya platser inom yrkesvux och yrkeshögskolan. Budgeten för 2012 innehåller dessutom en förstärkning av lärlingssystemet, vilket motsvarar cirka 5 900 årsplatser 2011–2014.
En mycket viktig frågeställning är vilka färdigheter som kommer att efterfrågas i framtiden och vilka krav detta i så fall ställer på skolans utveckling. Vi vet redan i dag att den svenska vården kommer att vara i stort behov av utbildad och kompetent personal framöver. Flera myndigheter varnar för stora brister på personal inom vård och omsorg om inte fler personer utbildas. Regeringen har vid flera tidigare tillfällen utökat antalet platser på olika vårdutbildningar, vilket även sker i år.
Mot detta står Socialdemokraterna och dess partiledare Stefan Löfven. Trots utfästelser om att nu börja ta jobbfrågan på allvar är ett av S få konkreta besked att de vill fördubbla de sociala avgifterna för unga under 26 år. Att höja skatterna för att anställa ungdomar är inte en lösning på arbetslösheten. Sammantaget riskerar den åtgärd som Socialdemokraterna föreslår hota drygt 18 000 unga personers jobb. Så tar man inte ansvar för ungas möjligheter till jobb och egen försörjning, varken i Uppsala eller i resten av landet.
För kommunerna i Uppsala län innebär en fördubbling av arbetsgivaravgiften för unga en kostnadsökning på närmare 60 miljoner kronor. Det är resurser som i stället skulle kunna användas till att anställa sjuksköterskor eller förskolelärare.
Till skillnad från Socialdemokraterna är vi övertygade om att en trygg gemensam välfärd skapas genom en samlad politik för fler jobb.
Kent Persson
partisekreterare (M)
UNT 30/5 2012