Oförberedd beredning

Vi räknar därför med ett snabbt klargörande av hur försvarsberedningens arbete påverkas av de senaste dagarnas händelser och hur våra moderata vänner ämnar lägga om en politisk linje som i dag framstår som uppenbart frånsprungen, skriver tre företrädare för Liberala ungdomsförbundet.

Linda Nordlund, Liberala ungdomsförbundet, är en av artikelförfattarna.

Linda Nordlund, Liberala ungdomsförbundet, är en av artikelförfattarna.

Foto: ULF PALM / TT

Uppsala2014-03-04 11:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Historien kommer att minnas de senaste dagarna och lägga Krim 2014 till Budapest 1956 och Prag 1968. Få hade anat att den ryska utrikespolitiken år 2014 skulle ge upphov till något så extremt, oproportionerligt och avskyvärt som de folkrättsbrott som världen nu bevittnar. Men desto fler har varnat för Rysslands auktoritära utveckling, aggressiva utrikespolitik och ökande militära förmåga.

Truppförflyttningarna in i Ukraina är ingen enskild skamlig handling. Tillsammans med aggressionen i Kaukasus, påtryckningarna med stoppad gas i den östeuropeiska vintern och trycket mot Baltikum under Litauens ordförandeskap i EU:s ministerråd bildar invasionen av Krim ett tydligt mönster.

Den ryska federationen har länge värnat hårda tolkningar av folkrätten. Så till den grad att världssamfundet inte har kunnat skydda åtaganden om mänskliga rättigheter i en rad väpnade konflikter. Den rättsliga argumentationen i fallet Ukraina framstår därför inte som mer än en tunn fernissa runt ett nytt, ryskt imperiebyggande. Ett imperiebyggande som kommer att få konsekvenser även för svensk försvarspolitik.

För samtidigt som tunga försvarsdebattörer har varnat för Ryssland under de senaste åren har signalerna från försvarspolitiken varit en annan. En viktig roll i avfärdandet av underfinansierad verksamhet och förmågelarm har spelats av försvarsberedningen. Inte minst har tonerna från beredningens ordförande Cecilia Widegren (M) återkommande varit andra än dem som präglat debatten utanför riksdagshuset på Helgeandsholmen.

Bland en lång rad uttalanden om en låg rysk förmåga märks exempelvis en intervju med Försvarsutbildarnas tidning, där Widegren påstår att ryska soldater är glada om de får mat. Tidigare har Widegren, även vice ordförande i försvarsutskottet, twittrat att samtal med ryska försvars- och utrikesministrar gav att Ryssland drar sig österut och att Europa är säkrare än på länge.

Samtidigt som detta uttalandes orimlighet blev allt tydligare mot bakgrund av händelserna på Krim använde Widegren samma medium för att kommentera Melodifestivalen, och först flera dagar efter det rapporterats om hur allt fler ryska styrkor landsatts på den ukrainska halvön valde försvarsberedningens ordförande att uttala sig.

Även efter en förhandlingslösning i Ukraina har Ryssland visat sig både kunna och vilja bedriva omfattande militära manövrar utan tillräcklig upptäckt från omvärlden. Försvarsberedningens arbete förefaller därmed daterat innan det i sin helhet ens har presenterats. Utöver den nedtonade Rysslandsbilden i uttalanden och lilla uppmärksamhet till Ukraina i skriften Vägval i en globaliserad värld är arbetets tyngdpunkt i dag olycklig. Vidarebyggande på Försvarsberedningen från 2009 med fokus på internationella insatser är i dagens läge otillräckligt. Inte minst som Ukrainas modell för utrikes samarbeten inom ramen för exempelvis Partnerskap för fred och internationella insatser inte är alltför olik vår egen. Omtag och ett förlängt förordnade förefaller nära till hands. Men: allmänheten har redan nu skäl att vänta sig klargöranden av Cecilia Widegren.

Menar Widegren fortfarande att den omfattande ryska upprustningen endast lett till att ryska soldater är glada att få mat? Sammantaget med senare tids stora anfallsövningar anser vi att den förtjänar nya omdömen.

Hur påverkar det att Ryssland hyser både förmåga och vilja att träda in på ett europeiskt grannlands territorium synen på försvarets finansieringsbehov? Tidigare uttalanden förefaller ha byggt på helt andra antaganden.

Hur påverkar ett grannlands grava folkrättsbrott synen på Nato-inträde? Tidigare har alliansfrågan inte varit föremål för nymoderat handlingskraft. Nu förefaller behovet av militära samarbeten långt mer brännande än att vara föremål för tidigare otydlighet och en svårdefinierad utredning.

Liberala ungdomsförbundets oroas starkt av händelserna på Krim och den ryska utrikesdoktrinen. Allians för Sverige bildades i skarp kritik mot beslutsfattande i otakt med omvärlden och frånvaron av ledarskap vid kriser.

Vi räknar därför med ett snabbt klargörande av hur försvarsberedningens arbete påverkas av de senaste dagarnas händelser och hur våra moderata vänner ämnar lägga om en politisk linje som i dag framstår som uppenbart frånsprungen.

Cecilia Widegren har själv skrivit att Europa vaknar upp till en ny säkerhetsmiljö. Vi väntar spänt på vilka konsekvenser detta får för Sveriges skapande av säkerhet och trygghet.

Linda Nordlund, förbundsordförande, Liberala ungdomsförbundet

Joakim Rönnbäck, försvarspolitisk talesperson, Liberala ungdomsförbundet

Bawar Ismail, Utrikespolitisk talesperson, Liberala ungdomsförbundet

Läs mer om