Sedan år 2000 har det funnits krav att nötkött som säljs i bit ska ursprungsmärkas med det land djuret kommer från. Inom EU utvärderas just nu om liknande ursprungskrav bör införas även för livsmedel där kött ingår som ingrediens, till exempel i färdigrätter. Inom ramen för denna utvärdering ska det även utredas vilket geografiskt område som ska anges i fall kraven skulle införas. Antingen ska det specifika land där djuren kommer från anges (som för nötkött i bit), eller så räcker det att ange om djuren kommer från EU eller inte.
Nyligen gick Frankrikes president Francois Hollande ut och sade sig vara beredd att stödja krav på obligatorisk ursprungsmärkning av kött i färdigmat. I ljuset av den senaste tidens händelser låter detta givetvis som ett aktivt initiativ, men frågan om vilket geografiskt område som är lämpligast är komplicerad.
Det finns starka motsättningar mellan konsument och livsmedelsindustri kring ursprungsmärkningens innehåll. Politikens krafter borde därför spela en större roll i fråga om vilken geografisk nivå för märkning som ska väljas. Behovet finns för att ta till vara konsumenternas intressen inte bara inom EU utan också i Sverige eftersom regler om ursprungsmärkning måste balansera mellan å ena sidan förutsättningarna för livsmedelsindustrins konkurrenskraft och lönsamhet och å andra sidan konsumenternas intressen av information för att grunda väl genomtänkta köp.
Information om ursprungsland påverkar konsumenter såväl kognitivt och känslomässigt som ur ett moralperspektiv då jämförelser görs mellan inhemskt och importerat kött. För företagen är ursprungsmärkning på landnivå mer komplicerat och dyrare än en märkning som anger EU respektive icke-EU som ursprung. I förlängningen handlar alltså frågan om att reglerna – om de genomförs – förmodligen också leder till dyrare mat. Hårdare märkningsregler om ursprung leder onekligen till fördyringar inom industrin som kan överstiga vad den småskaliga förädlingen kan hantera.
För att kunna belysa hur information om ursprung värderas har vi i en serie vetenskapliga studier undersökt hur konsumenter i Sverige rangordnar olika typer av märkning för nötkött i bit respektive nötkött som ingår i färdigmat. Studierna gjordes under perioden augusti till november 2012, alltså före den senaste tidens uppståndelse.
För kött i färdigrätter vill svenska konsumenter ha information om 1) hållbarhetsdatum, 2) pris, 3) ingredienser, 4) om medicinering av djuren använts i förebyggande syfte, 5) grad av god djuromsorg. Ursprungsmärkning för land där djuren är uppfödda hamnar på sjätte plats (av 29). Studierna visar även att information om vilket specifikt land köttet kommer från är fem gånger viktigare för konsumenterna än information om huruvida köttet kommer från EU eller inte.
Dessa resultat stämmer väl överens med annan forskning kring ursprungsmärkning av nötkött. Om ursprungskrav skulle införas för kött i färdigrätter är det därför väsentligt att dessa krav relaterar till vad konsumenterna verkligen vill se och vad de vill betala för utifrån de studier som finns. En märkning som bara anger om köttet kommer från EU eller inte efterfrågas helt enkelt inte av svenska konsumenter.
Carl Johan Lagerkvist
professor, Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för ekonomi
Helena Johansson
Kristian Sundström
utredare, Lunds universitet, AgriFood Economics Centre
UNT 14/4