I måndags gick energiminister Anna-Karin Hatt ut och kallade alla stora elproducenter till krismöte då hon anser att konsumenterna ”skinnas” av dem. En fråga som fått mindre medial uppmärksamhet men som är lika bekymmersam är den domstolstvist med Energimarknadsinspektionen som nu ger elbolagen rätt att höja elpriserna. Elkunderna, som redan sedan tidigare drabbats av kraftiga höjningar, riskerar efter torsdagens dom i förvaltningsrätten så mycket som fyrtio procent högre elnätsavgifter. Enligt Ekots beräkningar kan det röra sig om 50 miljarder i ytterligare ökade elnätkostnader för perioden 2012-2015 .
Enligt ett av de större elnätbolagen är skälet till höjningarna ”att intäktsramen inte tar höjd för den accelererande vindkraftsutbyggnaden och kraven på anpassningar i elnätet”. Elnätet byggs alltså ut till max för att transportera väderberoende el de dagar det blåser för fullt även de dagar när vindkraften levererar lite eller ingen el. Vanliga konsumenter får med andra ord betala notan för en fullskalig ”el-motorväg” trots att det många dagar skulle räcka med en mindre ”landsortsväg”. Detta ska ställas i relation till att bekosta infrastruktur för reglerbar el så som vattenkraft och kärnkraft som är mer jämn och därmed mer förutsägbar.
Villakunder, matbutiker, förskolor och ålderdomshem tvingas alltså genom höjda elnätsavgifter subventionera vindkraftens anslutning till elnätet.
Det kan ifrågasättas om denna typ av subventioner verkligen är tillåtna. Det minsta som kan begäras är att de öppet och tydligt redovisas, något elnätsbolagen, inklusive Svenska Kraftnät, hittills vägrat.
Energimarknadsinspektionen bedömer att en villaägare kan få fyratusen kronor i höjd elräkning . För en kommun, så som Uppsala kommun innebär varje öre i ökat elpris en miljon kronor mindre till vård, skola och omsorg. Uppsalas kommunala elnätskostnader riskerar nu att öka med 12 miljoner, per år. Det motsvarar halva kommunens kostnad för underhåll av vägar.
Det allvarligaste är den enorma osäkerheten kring spelreglerna på elnätsmarknaden som nu uppstått. Har verkligen elmarknadsinspektionen något att säga till om eller kan elnätsbolagen sätta vilka priser som helst?
Detta skapar en allt större osäkerhet kring Sveriges elförsörjning, en osäkerhet elnätbolagen och Svensk Energi nu bidrar till, vilken i sin tur minskar intresset av att investera i Sverige. Minskade industriinvesteringar kommer på sikt leda till minskat BNP och minskad välfärd. Helt utan nytta för klimatet.
Hittills har vindkraft påverkat elsystemet på marginalen men vi har nu nått en gräns då kostnaderna kommer öka väsentligt. Vi ser gärna att vindkraften byggs ut men det måste ske utan subventioner, vare sig direkta eller indirekta. Subventioner snedvrider konkurrensen mellan olika produktionsslag. Risken är stor att elbolagen väljer de produktionsslag som ger mest subventioner istället för det som långsiktigt är bäst för kunderna.
Vi anser att detta experiment med Sveriges framtid måste få ett slut. Varje elproduktionsslag måste bära sina kostnader fullt ut, både direkta och indirekta.
De miljarder som elnätskunderna tvingas betala för att gynna ett enskilt energislag hade gjort mycket större klimatnytta i exempelvis järnvägssatsningar som till exempel de 1,6 miljarder som skulle behövas för fyrspårig järnväg mellan Uppsala och Stockholm. En sådan satsning skulle skapa arbetstillfällen, stärka konkurrenskraften och ge dramatiskt sänkta klimatutsläpp.
Varje öre i ökat elpris kostar Sverige 1,4 miljarder. Subventionerna gör att elen blir dyrare, utan att den blir bättre. Elförsörjningen är ingen lek utan en förutsättning för att kunna bevara och stärka svensk konkurrenskraft för framtiden.
Satsas i stället pengarna på järnväg och biodrivmedel ökar intresset att investera i Sverige och våra klimatutsläpp sänks.
Den 19:e april skrev vi på SvD Brännpunkt att det är dags att slopa subventionerna för dyra elproduktionsmetoder. Vi kräver nu också en öppen redovisning av kostnaderna att ansluta vindkraften till elnäten.
Näringslivet och politiken i samverkan bör beskriva vilket elsystem som krävs för att behålla exportindustrin i Sverige och kostnaden för olika val. Den nu inslagna vägen ter sig nämligen allt mer ohållbar.
Ebba Busch (KD)
Kommunalråd Uppsala kommun,
Björn-Owe Björk (KD)
Gruppledare Knivsta kommun