I juli 2011 tar Tyskland för ett år över ordförandeskapet i Östersjöstaternas råd, det viktigaste samarbetsorganet i Östersjöregionen. Med utgångspunkt i viktiga initiativ från det föregående norska ordförandeskapet, särskilt inom havspolitiken och bekämpningen av människohandeln, kommer Östersjöstaternas råd att möta vår tids nya utmaningar.
Vad vill vi uppnå tillsammans med våra partner i Östersjöregionen under denna tid? Prioritet kommer att ges till att bevara Östersjön som ett sunt och livskraftigt ekosystem.Välmående hav är av avgörande betydelse för mänsklighetens överlevnad och välbefinnande.
Att långsiktigt skydda Östersjöns högst känsliga ekosystem är därför en central utmaning. Bara gemensamt kan Östersjöländerna framgångsrikt bekämpa föroreningen av Östersjön, särskilt de alltför stora utsläppen av näringsämnen från jordbruket, industrierna och hushållen.
Klimatförändringar och den globala uppvärmningen märker vi alla av. Inom ramen för en klimatkonferens kommer Östersjöstaternas råd att bidra till utvecklingen av en strategi för anpassning till klimatförändringar för hela Östersjöregionen.
Nästan en tredjedel av den europeiska ekonomiska avkastningen genereras vid Östersjöns kuster. Östersjöregionen är därmed ett av världens viktigaste ekonomiska centra.
De ekonomiska obalanserna mellan Östersjöns västliga och östliga regioner har minskat, men märks fortfarande. Med hjälp av ett regionalt moderniseringspartnerskap vill vi under det tyska och efterföljande ryska ordförandeskapet i Östersjöstaternas råd ge ny kraft åt regionens integration.
Flertalet internationella jämförelsestudier visar att utbildningsnivån i Östersjöregionen är en av de högsta i världen. Med starka band mellan högklassiga högskolor och forskningsinrättningar är Östersjöområdet väl förberett på transformationen från ett industribaserat till ett kunskapsbaserat samhälle. Genom ett ökat utbyte mellan våra ungdomar, våra blivande forskare och våra experter kan denna viktiga framtidspotential användas i än högre utsträckning för vidareutvecklandet av hela regionen.
Över 2000 fartyg trafikerar Östersjön dagligen och gör den därmed till ett av Europas viktigaste transportnav. Utbyggnaden av transportinfrastrukturen och förbättrandet av säkerheten inom sjöfarten är därför centrala tillämpningsområden för Östersjösamarbetet.
För att stärka innovationen i regionen stödjer Östersjöstaternas råd en nära samverkan mellan organisationer inom näringsliv och vetenskap. Som konkurrenskraftigt transportmedel ska sjöfarten utvecklas ytterligare. Samtidigt måste den regionala sjöfartsindustrin vara beredd på strängare ut-
släppsregleringar. En minskning av utsläppen från sjöfarten är ett bidrag i kampen mot klimatförändringar. Alternativa, miljövänliga bränslen, som flytande gas, ska användas som fartygsbränsle i Östersjön. Ännu saknar Östersjöregionen den nödvändiga infrastrukturen för denna omställning. Det är en av våra gemensamma utmaningar att nå framsteg inom detta område.
Samarbetet inom energisektorn är en av Östersjöpolitikens viktigaste långsiktiga prioriteringar. Här ser vi olikartade trender: Tyskland överger kärnkraften medan nya kärnkraftverk byggs i Kaliningrad och Finland. Samtidigt är fem av de åtta länderna som har högst ambitioner för utbyggnaden av förnybara energikällor Östersjöländer.
Sverige, Finland och Lettland avser att minst en tredjedel av energin ska vara förnybar till år 2020. Grunden för en framgångsrik energipolitik för Östersjön är därför en förtroendefull dialog mellan de berörda aktörerna. Vid sidan om frågan om energisäkerheten och utbyggnaden av energinäten ligger fokus på en utbyggnad av förnybara energikällor och en ökad energieffektivitet.
Norge och Tyskland vill göra Östersjöstaternas råd till ett modernt och handlingskraftigt organ som mer än någon annan har potentialen att aktivt driva på utvecklingen av Östersjöregionen.
I Östersjöstaternas råd samarbetar alla medlemsländer på lika villkor. Östersjöstaternas råd erbjuder en ram där de tyska förbundsländerna och andra medlemsländers regionala enheter kan mötas och målinriktat följa sina gemensamma intressen. Östersjöstaternas råd kommer under tyskt ordförandeskap även fortsättningsvis att ge ett värdefullt bidrag till att binda samman Östersjöregionen.
Jonas Gahr Støre
Norges utrikesminister
Guido Westerwelle
Tysklands utrikesminister
UNT 8/ 2011
Faktaruta:
Östersjöstaternas råd bildades 1992 på initiativ av Danmarks och Tysklands dåvarande utrikesministrar, Hans-Dietrich Genscher och Uffe Ellemann-Jensen. Alla länder med Östersjökust, Norge och Europeiska kommissionen var grundande medlemmar. Island blev medlem tre år senare. Sedan bildandet har Östersjöstaternas råd verkat för att främja samarbetet i Östersjöområdet. Rådets förhoppning om att överbrygga gamla skiljelinjer mellan öst och väst genom att aktivt stödja de östliga Östersjöländerna i deras transformationsprocesser från diktatur till demokrati och från plan- till marknadsekonomi är i dag verklighet. Östersjöstaternas råd var en föregångare för regionalt samarbete i Europa och har sedan dess tjänat som läroexempel för andra regionala samarbeten, exempelvis i Svartahavsregionen, Donauregionen och Medelhavsområdet.