Kommunen styr över resurserna för Uppsalas skolor. Dock har riksdagen fattat ett antal beslut, syftande till att höja kvaliteten i skolan, som kommer att bli kostnadsdrivande för kommunens skolor.
1. En ny gymnasieskola startar till hösten.
Studie- och yrkesvägledning måste finnas i tillräcklig omfattning, särskilt för att ge elever på yrkesprogrammen rätt guidning. Den nya gymnasieskolan ska leda längre i fråga om kunskaper och kvalitet än dagens gymnasieskola. Yrkesprogrammen får en tydligare betoning mot färdiga yrkesutbildningar och inte enbart yrkesförberedande - ett tydligare fokus på yrkesämnen och yrkeskunnande framför studieförberedande ämnen. Dock kommer alla elever på yrkesprogram ha rätt att läsa in de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet.
Fortbildningsresurser krävs. För alla lärare, såväl på yrkesprogrammen som högskoleförberedande programmen, kommer det nya betygssystemet och ny struktur för ämnesplaner att ställa krav på fortbildningsinsatser seminarier med mera för att säkerställa att eleverna får en likvärdig bedömning oberoende av vilken skola de går på.
Lektorssatsningen måste finansieras fullt ut. Regeringen har betonat vikten av lektorer. I Uppsala finns idag bara en femtedel av det antal lektorer, som fanns i slutet av 1980-talet. Den satsning som har påbörjats från utbildnings- och arbetsmarknads-nämnden (UAN) är lovvärd, men inte tillräcklig. För att få fart på den önskvärda utvecklingen måste det finnas ekonomiskt utrymme för rektorerna att ge lektorerna tid. De ska dels hålla sig à jour med det egna ämnets kunskapsutveckling, dels delge övriga lärare i kommunen nya rön inom ämnet – allt för att ge Uppsala elever aktuella kunskaper.
2. Införande av lärarlegitimation måste finansieras. Från hösten 2011 kan lärare ansöka om lärarlegitimation, och 2015 måste läraren inneha en lärarlegitimation för att bli tillsvidareanställd samt få rätten att sätta betyg. Ska detta uppnås finns två vägar: Antingen full satsning på att vidareutbilda de lärare som idag undervisar i ämnen de saknar behörighet för, eller anställa fler lärare med behörighet i de ämnen för vilka skolan idag saknar täckning. En kompetenskartläggning måsta göras snarast för att få ett underlag för hur "Lärarlyftet 2" ska utnyttjas på bästa sätt för kompetensutveckling.
3. Nya nationella prov slukar lärartid och måste finansieras. Fortbildningsinsatser m.m. behövs för att säkerställa att eleverna får en likvärdig bedömning oberoende av på vilken skola de går på.
För grundskolan kommer införandet av betyg samt nationella prov i årskurs 6 att ställa krav på en översyn av organisationen. De senaste åren har trenden varit att organisera 6-9-skolor istället för traditionella högstadier. Med nationella prov i årskurs sex bör en översyn ske för att säkerställa om detta är den bästa lösningen, eller om en återgång till 7-9-skolor gynnar eleverna bäst.
Det finns även beslut på kommunal nivå som påverkar skolan ifråga om ekonomi och kvalitet.
1. Många nya friskolor, grundskolor och gymnasieskolor vill etablera sig i kommunen. Detta samtidigt som kommunen står inför ett vikande elevunderlag. UAN har beaktat detta i sitt senaste yttrande till Skolverket, där risk för överetablering betonas.
Denna insikt verkar dock inte ännu ha slagit rot hos barn och ungdoms-nämnden (BUN). Inför deras sammanträde den 28 april ligger ett förslag som ställer sig positivt till nyetablering på grundskoleområdet. Detta trots att det redan idag finns en kraftig överkapacitet av skollokaler och att det totala elevunderlaget fortsatt är vikande de närmaste åren. Vilka vinner på att skolor, både kommunala och privata, riskerar att läggas ned på bekostnad av att nya friskolor startar?
2. Ytterligare ett hot mot skolornas möjligheter till ekonomi för den pedagogiska verksamheten framgår av nyhetsartikeln i UNT 18/4 som varnar för kraftigt ökande lokalkostnader. Om inte skolorna får kompensation för detta måste ett nytt sätt att finansiera om- och tillbyggnad tas fram.
För gymnasieskolorna är läget akut. Hösten 2011 ger de ekonomiska förutsättningarna en lärartäthet i Uppsalas gymnasieskolor som blir den särklassigt lägsta i hela landet.
3. En strategisk plan för framtida rekrytering av lärare måste fram. De närmaste åren står vi förvisso inför minskande elevkullar på högstadiet och gymnasiet, men lärarkåren står inför stora pensionsavgångar. Detta i samband med att de elevkullar som idag är i förskole- och lågstadieålder kommer upp i åldrarna kommer att innebära att det kommer att behöva anställas många nya lärare på sikt. Lärarnas Riksförbund menar att det krävs en strategisk plan för skolans personalförsörjning i kommunens budget IVE 2012.
Vi anser inte att kommunens strategi att förlita sig på att tillräckligt många lärarstudenter rotar sig i staden under sin utbildning är tillräcklig. Kommunen måste ta initiativ för att bli en attraktiv arbetsgivare för lärare. Det innebär satsning på utvecklingsmöjligheter, fortbildning, pedagogisk handledning, stödresurser i skolan och löner. 21000 kr i månaden i ingångslön efter fyra till fem års utbildning är för lågt.
De senaste årens löneöversyner har tyvärr visat en bristande vilja från ledande tjänstemän i kommunen att svara upp mot de intentioner som funnits i centrala avtal.
Utmaningarna som skolan står inför är alltså flera till antalet, men flera av dem syftar till att höja skolans kvalitet. Lärarnas Riksförbund menar att Uppsala kommun skulle och borde vara Sveriges främsta skolkommun. Förutsättningarna finns. Två universitet och allehanda kunskapsintensiva företag att samarbeta med. Ekonomisk tillväxt och ett överskott i kommunens finanser. Frågan vi ställer oss är om den politiska viljan finns för att Uppsalas ska leva upp till Uppsala som lärdomens stad.
Så: Är Gunnar Hedberg och Kommunstyrelsen beredda att omvandla ord till handling och satsa på skolan i IVE 2012?
Hans Eric Lindahl
kommunombud
Lärarnas Riksförbund, Uppsala