I 55 år har Brantingsskolan utbildat och bildat generation efter generation av Uppsalabor, men en tolkning av de politiska vindar som råder i kommunen gör gällande att nu får det räcka. Det får vara slut på den kompetensbank och samlade erfarenheter som under ett halvt sekel har byggts upp och utvecklats i hjärtat av Sala backe. Det är det beslut som styrelsen för Vård & bildning avser att fatta den 14 februari.
Bakgrunden till den eventuella nedläggningen av Brantingsskalan är ett förslag från flera olika kommunala förvaltningar som angriper det framtida lokalförsörjningsbehovet beträffande pedagogiska verksamheter. Utgångsfaktorerna för bedömningarna är flera, bland annat befolkningsutveckling, skolbyggnadernas befintliga skick och verksamhetens ekonomi. I förslaget föreslås, förutom Brantingsskolan, nedläggning av ytterligare skolor i Jumkil, Åkerlänna och Länna. Alla dessa skolor har det gemensamt att de står inför samma utmaningar utifrån de faktorer som återfinns i den utredning som föregått förslaget, det vill säga eftersatta byggnader, vikande underlag och därmed även stora ekonomiska utmaningar.
I UNT (25/1) deklarerade den politiska majoriteten att man redan hade bestämt sig för att inte följa förslaget att lägga ner skolorna i Jumkil, Åkerlänna och Länna. I stället ska man satsa på dessa skolor med insatser för att lösa både de organisatoriska, ekonomiska och lokalmässiga utmaningar. Att man från politiskt håll väljer att driva reella satsningar på utbildning och skola är naturligtvis beundransvärt, inte minst då det sedan en tid tillbaka är mycket sällsynt.
Orsaken till att den politiska majoriteten väljer att frångå utredningens förslag när det gäller de tre landsbygdsskolorna är att man i just dessa fall bland annat vill prioritera närheten mellan skola och hem, en vision som uppenbarligen inte gäller för Salabacke och Årsta. Cecilia Fors (M) menade i samma reportage att man två gånger tidigare har ryckt ut för att rädda just landsbygdsskolorna, varför hon ser det som naturligt att göra det även nu. Brantingsskolan har däremot aldrig fått åtnjuta samma beskyddande insatser från ansvariga politiker, tvärtom är det nu aktuella förslaget om nedläggning ett direkt resultat av en mångårig politisk och organisatorisk misshandel av Brantingsskolans elever och personal.
Under de senaste 20 åren har Brantingsskolan fått utstå flera hot om nedläggning. Argumenten och verktygen i denna klappjakt har skiftat från gång till annan. Man har flyttat delar av skolan fram och tillbaka för att göra plats åt andra skolenheter då de har behövt evakueras. Det mångårigt eftersatta fastighetsunderhållet medför att byggnaden sedan några år tillbaka är i akut behov av åtgärder. Politiska viljor har samtidigt gjort sitt yttersta för att stänga skolan. Vi, personal och elever, på skolan har axlat alla dessa utmaningar bra och även visat goda resultat, trots att det naturligtvis inte varit lätt att arbeta i en sådan massiv motvind. Dessa omständigheter har dock sammantaget lett till att skolan har minskat sitt elevunderlag, vilket har lett fram till de ekonomiska utmaningar som vi står inför i dagsläget.
Om beslut fattas enligt förslaget medför detta att man lyfter bort den enda högstadieskolan i Salabacke och Årsta. Den aktuella utredningen gör gällande att det kommer att behövas en högstadieskola i stadsdelen inom en femårsperiod. Berörda förvaltningar har tidigare uppgett att en nybyggnation av en skolbyggnad tar åtminstone 5 år från att beslut fattas. I praktiken innebär detta att nuvarande förskoleklasser inom stadsdelen skulle vara de första att kunna skrivas in i en högstadieskola placerad i de sydöstra delarna av Uppsala, förutsatt att allt går som planerat. Att bygga upp en helt ny skolverksamhet tar dock betydligt längre tid än fem år. Vi anser att förslaget riskerar att utarma hela stadsdelen, som dessutom står inför en mycket omfattande utbyggnad i form av nya bostäder.
Brantingsskolan har trots allt motstånd fortsatt arbetet med att ständigt utveckla verksamheten, vilket också gett resultat för våra elever. Vi har sedan det senaste nedläggningshotet successivt lyckats öka elevresultaten och för 2012 hade skolan det tionde högsta Salsa-värdet bland Uppsalas samtliga högstadieskolor. Skolan har under årens lopp fått flera priser och utmärkelser för vårt integrations- och trygghetsskapande arbete.
Framgångar som dessa byggs upp av organisatorisk kompetens och erfarenhet, inte av individuella insatser. Detta är den verksamhet som, trots att vi som personal har framfört flera alternativa lösningar, i nuläget ser ut att skingras för vinden då vi saknar beskyddare med den politiska viljan att investera i barn och ungdomar i Salabacke och Årsta.
Brantingsskolan personal genom:
Martin Jansson
Christina Sandgren
Mats Lindqvist
Margareta Palm
UNT 12/2 2013