Plan- och byggnadsnämnen ska inom kort ta beslut om en detaljplan över området Bäcklösa vid Ultuna vilket är tänkt att hysa 600 bostäder.
Samtidigt hotas den värdefulla natur- och kulturmiljön i Genetiska trädgården som professor Göte Turesson anlade 1937. Fler bostäder behövs i Uppsala, men vi måste också bygga en hållbar stad där värdefulla natur- och kulturmiljöer värnas. Bäcklösa är en hotspot för den stadsnära naturen. Genetiska trädgården måste bevaras.
Göte Turessons betydelse för vetenskapen har beskrivits av professor Bengt Jonsell i Svensk botanisk tidskrift (2007). Han var en banbrytande forskare på sin tid och utvecklade efter sina studier i USA ett intresse för genetisk forskning, vilket gjorde honom till en av de första stora moderna systematikerna i Sverige. Göte Turesson myntade begreppet ekotyp, vilket blev internationellt accepterat och än i dag är centralt i växtekologisk och biosystematisk forskning i hela världen.
Han är den mest citerade svenska forskaren inom botaniken. Han är även den mest citerade biologen på SLU. Vi påstår att Göte Turesson är 1900-talets motsvarighet till Carl von Linné. Det är hans verk Uppsala kommun nu riskerar att förstöra.
Genetiska trädgården är en unik park, eftersom den innehåller en genbank av träd. Det finns också ett flertal 400 år gamla ekar i parken. Parken har en stor betydelse för den biologiska mångfalden. Tack vare många gamla träd och ett fint mikroklimat finns det en stor mängd värdefulla växt- och djurarter. I trädgården finns till exempel tre sällsynta och rödlistade marklevande svampar. Gamla parker med stora träd har ofta en värdefull och artrik svampflora. Fågellivet är sällsynt rikt och ornitologer berättar gärna att det var här Upplands sista blåkråkor fanns innan de försvann. Det här är ett naturområde med stark potential.
Plan- och byggnadsnämnden har tagit fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som underlag inför beslutet. Denna visar på att detaljplanen tangerar ett skogsområde som är klassat som Natura 2000-område och därmed endast får exploateras efter tillstånd enligt 7 kap 28§ i Miljöbalken.
Natura 2000-området hyser den ovanliga och hotade skalbaggen cinnoberbagge, som för övrigt är Upplands landskapsinsekt, samt grön sköldmossa som kräver bevarandeåtgärder.
Men i MKB:n nämns inte alla trädgårdens biologiska värden, eller hur de bör och kan skyddas. Parken beskrivs enbart som en park med gamla ekar med jätteträdsstatus. Trots att flera ekar föreslås jämnas med marken slår MKB:n fast att ”Som det föreliggande planunderlaget ser ut, innebär den inte någon negativ påverkan på naturvärdet”.
Ekar som är 400 år gamla ska inte huggas ned. De ska betraktas som levande fornminnen. Eken är den organism i Sverige som hyser flest antal andra arter. Cirka 900 andra arter av organismer är helt beroende av ek för sin existens.
Alla de björkar, häggar, prydnadsäppelträd, mångformiga bokträd, almar med genetisk variation, grå valnöt, cypresser, lönnar och en lång rad buskar har tydligen inte något värde för den som hastigt skrivit sin MKB. Det finns inte en enda referens till inventeringar eller sammanställningar av det naturhistoriska eller kulturhistoriska värdet av trädgården.
Den som rört sig längs Dag Hammarskjölds väg har förmodligen lagt märke till björkallén, det är träd som samlats in från olika platser i landet och placerats i nord-sydlig ordning. Därför slår björkarna närmast Sunnersta ut först och björkallén skiftar i gult vid olika tidpunkter under hösten. Allén är ett levande exempel på en av de forskningsinsatser som Göte Turesson är mest berömd för – ekotyperna. Allén ska sparas enligt planen, men bebyggelsen ska komma så tätt inpå träden att det vore konstigt om en hel del träd inte kommer att skadas. Vad ska de hyresgäster som får sin utsikt skuggad av björkallén säga?
Den unika allén av gamla popplar som kan vara viktig för cinnoberbaggen ska enligt MKB:n kunna ersättas med aspar, även om man lämnar åt länsstyrelsen att avgöra vilket slags asp som skulle kunna vara lämplig. En aspallé kan möjligen bli en konst att anlägga, men det vore på sin plats att bevarandeplanen för en av landets mest hotade insektsarter innehöll mer fakta och mindre gissningar.
I nollalternativet i MKB:n, det vill säga att bevara naturen i området, målas en märklig bild fram. Området skulle växa igen och alléträden skulle dö.
Det här innebär att de politiker som är satta att fatta beslut inte har ett fullgott beslutsunderlag. Det är tyvärr en allt för vanlig företeelse att Miljökonsekvensbeskrivningar vad gäller naturvården är ensidigt inriktade på en art eller biotop, trots att ett område kan hysa fler värdefulla arter och mångfacetterad natur. Det vore en internationell skandal i den vetenskapliga världen om inte de biologiska och vetenskapshistoriska värden som Genetiska trädgården har kan bevaras.
På sätt och vis är det ett ödets ironi att Göte Turessons genetiska trädgård inte har blivit känd på hemmaplan. Kanske har det med Turessons egen historia att göra? Bengt Jonsell skriver:
”Turesson var banbrytande i sin forskning, men fick inte det gehör han kanske väntat i den akademiska världen, framför allt inte bland systematikerna. Man förstod i allmänhet inte relevansen av det hela, tog väl inte direkt avstånd men lämnade det åsido. Klyftan mellan Turessons arbete och tidens systematiska botanik var för vid och hans i själva verket överbyggande ekologi kom länge att negligeras. (…) Utomlands, i synnerhet i Storbritannien, uppmärksammades Turesson desto mer och måste betraktas som inspiratör till den länge mycket livskraftiga genekologiska skolan i detta land. (…) Dessa tankegångar omsattes bland botanister i vårt land i praktiken inte förrän på 1950-talet.”
Inför Plan- och byggnadsnämndens beslut behövs ett bättre faktaunderlag om Genetiska trädgårdens biologiska och vetenskapshistoriska värden. Att bevara naturvärdena i Genetiska trädgården kanske innebär att hälften så många hus kan byggas, men å andra sidan får Uppsala ytterligare ett internationellt besöksmål som stärker Uppsalas varumärke som kunskapsstad.
Maria Gardfjell
kommunalråd (MP)
Stephen Manktelow, biolog, Artdatabanken SLU
Mattias Iwarsson
biolog
UNT 3/3 2013