Förra veckan skrev vi om den borgerliga regeringens högskolepolitik och framförallt om sänkningen av studiebidraget. Vi varnade för att den politik de driver riskerar att leda Sverige i fel riktning. Där vi vill se en politik som förbereder Sverige för en framtid där vår största konkurrensfördel kommer vara kunskap, ser vi hur regeringen Reinfeldt sänker bidragen till landets studenter, samtidigt som man tidigare har minskat antalet platser vid våra högskolor och universitet. Med anledning av Liberala studenters ordförandes replik (UNT 27/2) så vill vi utveckla våra resonemang.
Det stämmer att studiemedlet höjts på så vis att den disponibla inkomsten ökat, vilket vore önskvärt om det inte var på bekostnad av studiebidragets andel av studiemedlet som minskat från 34 till 25 procent sedan alliansens tillträde.
Det betyder en radikal ökning av skuldbördan för landets studenter, och med ökad skuldsättning kommer också ett ökat risktagande.
Det stämmer även att studentkullarna har blivit större, men detta är dock knappast tack vare den borgerliga högskolepolitiken. I stället beror det snarare på den höga ungdomsarbetslösheten kombinerat med stora årskullar. När stora årskullar tar studenten och kliver ut i en tid av enorm ungdomsarbetslöshet är det inte konstigt att många väljer att börja studera i stället. I en tid där förutsättningarna för landets unga radikalt har försämrats och kraftfulla satsningar på den högre utbildningen borde vara givna, har i stället den borgerliga regeringen minskat antalet platser vid högre utbildning, vilket vi ser konsekvenserna av när allt färre kommer in på den utbildning de vill ha, samtidigt som skuldbördan för de som faktiskt tar sig in på den utbildning de vill ha ökar.
Tidigare har regeringen även tagit bort högskolebehörigheten från gymnasieskolans yrkesförberedande program, vilket visar på en syn där samhället ska vara delat mellan arbetare och högskoleutbildade.
Det tyder i sin tur på en framtid där Sverige snarare konkurrerar med låga löner än med utbildad arbetskraft. Fredrik Reinfeldt sa själv under ett toppmöte i Davos att ett av Sveriges problem är att låglönesektorn är för liten, och tidigare har vi även sett hur Centerpartier förespråkat lägre löner för unga. Sverige har under borgerlig regering blivit det land i OECD där klyftorna växer snabbast.
Sammantaget visar allt detta på en framtidsvision vi inte delar: Vi anser att Sverige ska konkurrera med kunskap, inte med låga löner!
Det är också så att för att kunna studera vid universitetet krävs det någonstans att bo. Här i Uppsala vet vi av egna erfarenheter hur dåliga möjligheterna till eget boende är. Alla vi studenter har antingen egna erfarenheter av, eller känner de som fått hålla till godo med tillfälliga andra- eller tredjehandsboenden, ofta långt från skolan och inte sällan till höga hyror. I denna situation har den borgerliga regeringen inte gjort mycket för att öka byggandet. Under den borgerliga regeringen byggdes det endast 5 879 studentlägenheter mellan åren 2007 och 2012. Under socialdemokratisk ledning, under samma antal år, 2001–2006 byggdes 17 414 studentlägenheter.
Socialdemokraterna är partiet som tar tydlig ställning för studenterna. Vi vill se ökade satsningar på den högre utbildningen i form av fler högskoleplatser, fler lärarledda timmar och ett kraftigt ökat bostadsbyggande. Det är att ta ansvar för Sveriges framtid!
Joel Näsvall, ordförande SSU Uppland
Peter Byström, ordföranden Laboremus, S-studenter Uppsala
Anton Åvall, valledare Laboremus, S-studenter Uppsala