Behövs det verkligen en ny kraftledning via Alunda, Vendel och Läby för att effekten i Forsmark ska kunna höjas? Svenska Kraftnät påstår att så är fallet, men när beslut om att uppgradera Forsmark för högre effekt togs lät det annorlunda.
Just nu pågår samråd kring Svenska Kraftnäts förstudie för en ny kraftledning och där står: ”Effekthöjningen medför att stamnätet behöver förstärkas med en ny ledning för att kraven på störningstålighet avseende kärnkraftsblock 1 i Forsmark enligt gällande föreskrifter ska klaras”.
Det har gått många år sedan mina studier i elektroteknik på KTH, men påståendet om effekthöjningen låter på många sätt rimligt. Diskussionen om kraftledningen skulle därmed handla om var den ska gå, inte om huruvida den behövs eller ej. Alternativ som skulle skona natur, markägare och boende finns inte med i diskussionen alls utan det handlar i praktiken bara om vilken natur, vilka markägare och vilka boende som ska drabbas. Men frågan är om det inte är hög tid att kontrollera vilka förutsättningar som gäller.
För alla infrastrukturprojekt ska det göras en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som anger vilka effekter på miljön som anläggningen får. Det gäller den kommande kraftledningen, men också effekthöjningen i Forsmark. Om man går tillbaka till MKB för effekthöjningen får man en helt annan bild än vad Svenska Kraftnät ger i den nu aktuella förstudien. I sektion 18.9 av MKB för effekthöjning i Forsmark står nämligen: ” Några nya kraftledningar kommer inte att byggas med anledning av en effekthöjning i Forsmark”.
Frågan är nu vad som gäller? Behövs det eller behövs det inte nya kraftledningar som en följd av effekthöjningen? Finns det kanske andra skäl till kraftledningen eller är det så att MKB för effekthöjningen är ofullständig? Det finns i ärendet en mängd andra handlingar och kanske finns förklaringen i någon av dem, men faktum kvarstår att det är miljökonsekvensbeskrivningen som ska redovisa effekterna på miljön.
Eller är det så att kraftledningen egentligen är ett billigare alternativ än att göra investeringar i Forsmark? Det antyds i dokumentet ”Effekthöjning i Forsmark – Resultat från den transienta studien” från Svenska Kraftnät: ”Eftersom de ombyggnationer av anläggningen som måste genomföras för att möta Svenska Kraftnäts krav är mycket komplicerade och kostsamma bedöms det vara både lättare och billigare att förstärka nätet i Forsmarksområdet”
Alternativet investering i Forsmark tas inte alls upp i Svenska Kraftnäts förstudie och vi kan således inte ställa kostnaden för investeringar där mot effekterna av en kraftledning genom det uppländska landskapet.
Med tanke på att beslutet om tillstånd att höja effekten i Forsmarks baseras på bland annat ovan nämnda MKB, måste man också fråga sig om det inte är så att Svenska Kraftnäts skrivningar om kraftledningen i sig hotar tillståndet för effekthöjningen. Om det är sant att ledningen krävs för att höja effekten måste rimligtvis MKB för effekthöjningen göras om.
Svenska Kraftnät genomför denna vecka två samrådsmöten med berörda boende och markägare om den planerade kraftledningen. Formen för dessa är att personal från Svenska Kraftnät finns på plats för att svara på enskilda frågor under fem timmar.
Däremot planeras, till skillnad från tidigare möten, ingen möjlighet att ställa frågor där jag som mötesdeltagare kan höra och värdera frågor från övriga mötesdeltagare och de svar som ges. För mig handlar ett samråd om just detta. Jag vill ställa mina frågor, lyssna vad andra har för funderingar och argument, höra myndighetens svar och till slut kunna väga samman allt till en egen uppfattning.
Förhoppningsvis lyssnar andra till vad jag har att säga. När Svenska Kraftnät nu stryper möjligheten till ett sådant samråd väljer jag att ställa min fråga här i stället.
Hur kan den planerade kraftledningen vara nödvändig för att kunna höja effekten i Forsmark när Miljökonsekvensbeskrivningen som ligger till grund för Forsmarks tillstånd explicit säger att inga kraftledningar kommer att behövas? Och om den behövs, vilket skydd har medborgaren när en investering genomförs och man först efteråt berättar om de störande kring-investeringar som krävs?
Johan Enfeldt
Norrvissjö
UNT 28/8 2012