När de unga som står allra längst ifrån arbetsmarknaden och söker en andra chans finns studiemotiverande kurser som lyckas föra hälften av deltagare till jobb eller fortsatta studier. När nya svenskar vill förstå Sverige och vårt språk finns på landets folkhögskolor kurser som möter deras behov. När vi genom hela livet vill fortsatta lära oss finns hos studieförbunden 280 000 studiecirklar för oss att välja på.
Det är bara några exempel på hur den fria folkbildning som är unik för vårt land bidrar till människors och Sveriges utveckling. Både kunnande och kunskapstörst som inte finner sig hemma i andra delar av vårt utbildningssystem hittar här hem.
Folkbildningen är en plats där människor kan komma igen och komma vidare. Vi ska vara stolta över folkbildningen.
Den fria folkbildningen är och ska vara just fri. Den styrs på ett i svensk statsförvaltning särpräglat sätt. Politiken anslår medel och sätter breda ramar men överlåter en stor del av både inriktning och förvaltningsuppgifter till folkbildningens egna aktörer. Det är en modell vi ska slå vakt om.
Samtidigt ska det faktum att folkbildningspolitiken till sitt innehåll vilar på principen om folkbildningens frihet aldrig förväxlas med att en politik för folkbildningen inte behövs. Tvärtom måste en sådan politik finnas på plats för att förankra folkbildningen i varje tids skeenden.
Därför, åtta år efter den senaste propositionen, lägger regeringen nu en ny folkbildningsproposition, Allas kunskap – allas bildning, på riksdagens bord. Vi föreslår bland annat ett eget mål för politikområdet, ett förnyat syfte, en egen utbildningsform och en tydlig oberoende utvärdering.
Vi föreslår att folkhögskolorna erkänns som en egen utbildningsform och att folkbildningspolitiken för första gången någonsin får ett självständigt mål – folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället – vid sidan av vuxenutbildningspolitiken.
Målet speglar folkbildningens roll och särart: både kunskap och bildning, både människans egen utveckling och hennes engagemang i samhället. Och det betonar att folkbildningens bildningsresa görs av deltagarna tillsammans.
Propositionen tar också en av sina utgångspunkter i hur ett allt mer öppet och mångfasetterat Sverige kan komma samman och utbildningsklyftorna minska. Det stora ansvar Sverige tar i exempelvis Syrienkrisen ska omsättas också i ett utbildningsväsende som är öppet för nya svenskar.
Här har flera reformer redan rullats ut. Det är i dag möjligt att läsa SFI inom ramen för folkbildningen och från och med 2014 avsätts 260 miljoner över fyra år till särskilda introduktionskurser på landets folkhögskolor - det handlar exempelvis om utbildningar i svenska, kombinerat med orienterande och arbetsförberedande insatser. På samma sätt finns i folkhögskolornas studiemotiverande och allmänna kurser viktiga verktyg för att bredare möta en utbildningsklyfta och väcka engagemang för lärandet. Där kan många utan slutförda gymnasiestudier finna en plats tillbaka till utbildning, arbete och delaktighet i samhället.
För att befästa och utveckla den roll folkbildningen har i att skapa vägar till kunskap och bildning för människor med alla bakgrunder ändrar regeringen därför nu ett av syftena med statens bidrag till folkbildning: Vi uttalar nu att folkbildningen ska göra det möjligt för en ökad mångfald människor att bland annat påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen.
Ända sedan 1868 har folkbildningen med sin särskilda pedagogik stöttat dem som behöver stöd in i samhället eller stöd mot fortsatta studier – det ansvaret tydliggörs nu.
Propositionen innehåller också en helt ny modell för utvärdering av folkbildningen och dess effekter. Statskontoret får i uppdrag att hålla samman en utvärdering där Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering och Myndigheten för Kulturanalys båda ska bidra. Att folkbilningen är en positiv kraft för individ och samhälle ifrågasätter ingen, men snart kommer vi bättre kunna skatta hur stor denna kraft är.
En fri folkbildning kompletteras nu av en fristående utvärdering. Det är viktigt för att kunna visa på värdet av folkbildningen och fortsätta utveckla dess verksamhet så vi också i framtiden kan känna stolthet över den svenska folkbildningen.