Reformen som gått för långt

Generikareformen 2002 hade sina förtjänster, men den har medfört många nackdelar skriver, Andreas Furängen och Anders Cronlund

Uppsala2011-09-07 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

REPLIK. Kenneth Nyblom, vd för generikaföretagens förening ägnar i en replik (UNT 28/8) på vår tidigare artikel (UNT 15/8) halva texten åt att framhäva värdet av de besparingar som är en följd av generikareformen 2002. Vi är också positiva till generikasubstitution för att uppnå besparingar och skrev i vår artikel: ”Det är givetvis i princip rätt att staten pressar kostnaderna för läkemedel genom att i första hand subventionera billiga kopior.” Besparingarna har varierat över åren beroende på antal och typ av patentutgångar på aktuella originalläkemedel.

I slutet av sitt inlägg erkänner Nyblom att generikareformen inte är en åtgärd som kan genomföras utan besvär. Det var dessa besvär vår artikel tog upp: patienternas bristande följsamhet till given ordination, problem med tillgängligheten till generika, miljöproblem, patientsäkerheten (som vårdpersonal vittnat om) och problem på apoteken.

Nyblom skriver att generikaföretagen lämnat en rad förslag syftande till att göra utbytet smidigare och säkrare, men han nämner inte ett enda.

Vi föreslog i vår artikel som en lösning på några av problemen att patienten får behålla sitt generikum så länge receptet är giltigt. Det är för oss svårförståligt hur Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket står ut med att varje månad gå igenom hundratals generika för att hitta det mest prisvärda. Det borde ur planerings- och produktionssynpunkt vara en fördel även för företagen med en längre tids ensamrätt för ett generikum.

De stora besparingarna genom reformen görs när nya patentutgångar inträffar och ett generikum uppträder på marknaden – inte vid generikaföretagens månatliga anbudsgivning.

Vi påstod slutligen att de stora besparingarna i generikareformen inte synts i anspråkstagandet av nya dyrare läkemedel eller förbättrade äldre. Sparandet, som åstadkommits, tycks tvärtom ha inspirerat landstingen att ytterligare minska läkemedelsnotan genom att avstå från dessa. Patienterna får betala med hälsan.

Andreas Furängen
vd Apotekarsocieteten
Anders Cronlund
farm dr, vd:s kansli
UNT 7/9 2011

Läs mer om