Sverige fortsätter att vara ett land av öppenhet och humanitet. Vi tar ett stort ansvar för medmänniskors trygghet i tider av krig och konflikt. Hit i norr ska människor kunna fly och starta ett nytt liv.
2014 sökte över 80 000 människor asyl i Sverige. Prognosen för 2015 pekar på lika höga nivåer. Fler som kommer till vårt land ställer ökade krav både på vårt mottagningssystem och den politik vi erbjuder de människor som får och långsiktigt här vill stanna.
Sverige behöver en integrationspolitik som stöttar var och en att så snabbt som möjligt etablera sig och stå på egna ben. Därför lade alliansregeringen om integrationspolitiken och vände bort ifrån omhändertagandementaliteten som länge präglat den. Som den nya regeringen själv konstaterar har Folkpartiets och alliansregeringens nya politik sammanfallit med en ökning av både antalet och andelen sysselsatta utrikes födda sedan 2006.
Den utvecklingen riskerar nu att brytas.
När regeringen avskaffar integrationsministerposten riskerar betydelsefulla perspektiv att utelämnas och viktiga reformer att glömmas bort. Det första exemplet är tydligt: regeringen har stoppat den stora SFI-reform som alliansregeringen lämnade färdigberedd att skicka till riksdagen.
Det är fel väg. I stället för att bromsa upp arbetet bör den nya regeringen reformera SFI i ännu snabbare takt än den avgångna regeringen hade förberett. Vår bedömning är att radikala reformer nu måste till för att rusta verksamheten för vad Migrationsverkets prognoser pekar på kommer vara långvarigt stora behov. Vi listar fem tydliga förslag för att fler snabbare ska lära sig svenska och komma vidare i ett öppet Sverige.
• Inför en tidsgräns för studier i SFI. Många nyanlända fastnar i dag i den inledande svenskundervisningen.
SFI bör därför påbörjas senast sex månader efter första folkbokföringsdagen och den sammanlagda studietiden bör inte överstiga tre år från när utbildningen påbörjades. Systemet behöver flexibilitet, men inriktningen på kortare studietider än i dag behöver förtydligas.
• Inför en nationell auktorisation av alla aktörer och en rätt att välja utbildningsanordnare.
Som regeringens senaste SFI-utredning tydligt visar saknas det närmast helt enhetlighet i hur SFI organiseras runt om i landet. Det minskar likvärdigheten och försvårar byten mellan utbildningsanordnare och kommuner. En nationell auktorisation av alla aktörer som bedriver utbildning i kombination med kundvalsmodell – det vill säga en SFI-peng – ger goda förutsättningar för en utvecklad och stärkt kvalitet.
• Inrätta en sammanhållen utbildning i det svenska språket genom att SFI avvecklas som egen skolform och inordnas i den kommunala vuxenutbildningen.
De två skilda utbildningar vi idag har innebär överlappande kursplaner, längre studietider och fler avbrott.
• SFI behöver fortfarande individanpassas. (I dag hoppar SFI-elever mellan olika klasser.) Vi föreslår, som SOU 2013:76, att tre skilda studievägar införs beroende på den studerandes förkunskaper.
Det ska vara skilda klasser vid skilda förkunskaper. Därtill bör en särskild basutbildning med fokus på språk och vardagsmatematik införas för de som har väldigt kort eller helt saknar tidigare utbildning.
• Genomför en omfattande ambitionshöjning vad gäller studiemöjligheter på kvällar, helger och på distans.
Varannan av landets kommuner erbjuder inte undervisning på kvällstid och var tredje erbjuder över huvud taget inte deltidsstudier som alternativ. Det behövs både en tydligare lagreglering och ett tillskott av resurser.
Ett öppet Sverige innebär mer än att människor ska få stanna här. Det innebär att vi på allvar måste erbjuda varje människa som här vill bygga sig en framtid en väg in i det svenska samhället. Att förstå och göra sig förstådd på svenska är för de allra flesta en grundläggande förutsättning.
Därför behöver SFI stärkas. Kraven på eleverna ska vara tydliga, men kraven på det samhället erbjuder ännu tydligare. SFI ska vara en väg vidare, i stället för den återvändsgränd den ibland är i dag. Så öppnar vi Sverige.
Erik Scheller
tidigare politiskt sakkunnig för SFI-frågor (FP)
Filip Wästberg
integrationspolitisk talesperson Liberala ungdomsförbundet