Idag är det FN:s internationella dag för avskaffande av våld mot kvinnor. Många kvinnor och flickor i världen utsätts för våld. Det kan röra sig om fysiskt, psykiskt och sexuellt våld eller hot. Så många som en tredjedel av världens kvinnor och flickor har utsatts för våld eller våldtäkt enligt WHO och ca hälften av alla kvinnomord begås av deras partner. I Sverige utsätts tiotusentals kvinnor för brott i nära relationer och varje år dör i genomsnitt 17 kvinnor av våld från närstående.
De flesta av oss associerar våld med något som sker utomhus i mörkret. Så är det också när det gäller våld mot män då män löper störst risk att bli utsatta för våld utomhus i offentliga miljöer. För kvinnor är dock risken att bli utsatt för våld störst i hemmet och av någon de har en relation med. Att bli utsatt för våld, hot och trakasserier av en person som man har eller har haft en nära relation med orsakar inte bara ett stort lidande utan även otrygghet. Det är ju i hemmet och med sin partner eller nära anhörig som man förväntar sig att känna sig trygg.
I en studie som släpps nästa år, har Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet undersökt kvinnors och mäns erfarenheter av sexuellt, psykiskt och fysiskt våld under barndomen, tonåren och vuxenlivet. I studien svarar var åttonde kvinna som deltagit, att de mot sin vilja har tvingats till samlag eller utsatts för försök till detta före sin 18-årsdag. För männen är motsvarande siffra 4 procent. Var fjärde kvinna och var tionde man i studien uppger att de har utsatts för ofrivillig sexuell beröring, tvingats att ta på någon på ett sexuellt sätt eller tvingats till att posera naken före sin 18-årsdag.
Alliansregeringen har under året tagit initiativ till flera satsningar för att minska kvinnors utsatthet för brott och förbättra stödet till de kvinnor som blir utsatta. Vi ser att det ger resultat. I Sverige polisanmäldes under förra året över 17 400 fall av misshandel mot kvinnor som inträffat inomhus av en bekant gärningsman och nästan 2 500 fall av grov kvinnofridskränkning. Antalet anmälda brott av dessa slag har ökat med 30 procent under de senaste tio åren. Under samma tidsperiod har antalet anmälningar om sådana brott även ökat i Uppsala län, och förra året anmäldes 658 brott.
Denna statistik avspeglar emellertid inte nödvändigtvis hur många brott som verkligen har begåtts. Uppskattningsvis anmäls bara en mindre del av de brott som begås. Under senare år har människor dock varit mer benägna att anmäla denna typ av brott varför statistiken medger en ökning av antalet anmälda brott. Det är således anmälningsbenägenheten som har ökat snarare än det faktiska våldet. Enligt Nationella trygghetsundersökningen (NTU), vänder sig allt fler av de kvinnor som utsatts för brott i nära relationer till polisen. De är också i större utsträckning positiva till den kontakt de haft med polisen. Det är positivt och tyder på att satsningarna mot våld mot kvinnor har gett effekt och att det finns ett högt förtroende för rättsväsendets myndigheter.
Målet är dock att ännu fler som utsätts för våld i nära relationer ska anmäla detta. På regeringens uppdrag har därför Rikspolisstyrelsen under de senaste åren genomfört informationskampanjer gällande brott i nära relationer, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Just nu pågår en kampanj som vänder sig till både de som utsätts för brott och till vittnen. Arbetet har bedrivits på många olika fronter, och består både av generella informationsinsatser och insatser riktade specifikt mot olika målgrupper. Regeringen har beslutat att förlänga denna kampanj för att på så vis öka spridningen och räckvidden på materialet och i ännu högre grad göra informationen tillgänglig för olika målgrupper.
Som ytterligare ett led i regeringens strävan att förebygga våld i nära relationer föreslås även en ändring i reglerna om kontaktförbud. Det ska inte längre krävas att risken för brott är påtaglig för att ett kontaktförbud avseende gemensam bostad ska kunna meddelas. Det måste inte föreligga en akut risk för brott mot den person som förbudet avses skydda, utan det är tillräckligt att risken är konkret och tydlig.
För att även få en tydligare bild av hur många som är utsatta för denna typ av våld, har också regeringen gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av brott i nära relationer som ska redovisas i maj 2014. För att åstadkomma en kraftsamling mot våld i nära relationer har regeringen utsett förre länspolismästaren i Stockholm, Carin Götblad, till nationell samordnare. I hennes uppdrag ingår att samla berörda aktörer för att öka kvaliteten och effektiviteten i arbetet. Hon ska också se över hur det förebyggande arbetet kan förbättras samt hur stöd och skydd till våldsutsatta kan utvecklas.
Många andra insatser pågår också. Bland annat remitterades nyligen flera konkreta förslag om skyddade personuppgifter i syfte att höja skyddet för de som riskerar att utsättas för brott. Även stödet till kvinnojourerna stärks.
Ulrika Karlsson
Riksdagsledamot (M)
UNT 25/11 2013