Värderingar som är rotade i religiösa tankesätt kan bara mötas och bemötas utifrån en kunskap och förståelse av dessa tankesätt. Om exempelvis diskriminering av kvinnor motiveras religiöst, är det viktigt att bemöta detta också utifrån ett religiöst tankesätt. Annars går det inte att komma åt grundorsakerna.
Denna vecka har drygt 100 personer mötts i Uppsala för att arbeta med frågor om religionens betydelse i samhället och religiösa aktörer som pådrivare av förändring. Värd för den internationella konferensen har Centrum för hållbar utveckling vid Uppsala universitet varit. På konferensen har en rad perspektiv kring tro och utvecklingsfrågor diskuterats.
En rad regeringar runt om i Europa har upptäckte för flera år sedan behovet av att fördjupa kunskapen om religionens roll i samhällsutveckling. De har insett att oavsett vad man själv har för inställning till religion så är det nödvändigt att knyta an till människor och värderingar som de är, och inte som man önskar att de vore. Erfarenheter från utvecklingssamarbetet visar att även om många svenskar vill hålla religionen på armslängds avstånd, så fungerar det inte så på de flesta håll i världen.
För att en varaktig förändring ska äga rum är människors egen mobilisering och engagemang central. I många kulturer är exempelvis kyrkan eller moskén samlingsplatsen. Biståndsorganisationen Oxfam konstaterar att där man bidragit till att bygga en moské har utvecklingssamarbetet blivit mer långsiktigt och hållbart, just därför att moskén har varit central för människors värdegemenskap och som grund för deras engagemang i samhället. I Norge har biståndsministern under den gångna vintern bjudit in till flera samtal om religion och konflikt, ekonomisk utveckling, mänskliga rättigheter och mission och bistånd.
Religiösa företrädare, representanter för det statliga utvecklingssamarbetet och civilsamhället liksom akademiska forskare har mötts. I Storbritannien har regeringen stött ett femårigt studiearbete vid Birmingham University om religion och utveckling, som nu ska omsättas till en policy.
För att Sverige inte ska hamna på efterkälken behövs tydliga initiativ. Organisationer som har en kristen identitet och ramavtal med Sida har träffat UD för ett inledande samtal om behovet. Förhoppningen är att UD ska ta egna initiativ där man mer systematiskt drar nytta av den kunskap som finns om religionens roll, bland annat inom forskarvärlden. Dessutom är önskan att många fler blir inblandade i samtalen, som organisationer med olika religiös identitet liksom andra utvecklingsorganisationer.
Veckans konferens i Uppsala är ett steg för att fördjupa kunskapen. Sedan är det nödvändigt med fler steg, bland annat från Sida och UD. Det handlar bland annat om att förstärka analysredskapen när det gäller religionens roll. Riksdagens partier har visat stor intresse för dessa frågeställningar.
Som kyrkor och organisationer vill vi både öka vår egen förståelse och bli bättre på att använda vår religiösa kompetens, och vi vill gärna bidra in i det bredare utvecklingssamarbetet, tillsammans med människor och organisationer som hör hemma i olika religiösa traditioner.
Bo Forsberg
generalsekreterare Diakonia
Erik Lysén
internationell chef för Svenska kyrkan
Eva Christina Nilsson
generalsekreterare Svenska missionsrådet
Karin Wiborn
Sveriges Kristna Råd
Niklas Lindgren
direktor PMU
UNT 28/4 2012