I en debattartikel i UNT 29/09 angrips det fria skolvalet. Majoriteten i utbildningsnämnden skriver om hur de vill åstadkomma en jämlik skola, och beskriver det fria skolvalet som ett problem som behöver åtgärdas.
Vi menar att detta är ideologiskt baserad motvilja mot ett fungerande system som ökar människors valfrihet.
Det fria skolvalet infördes av regeringen Bildt 1992. Tanken var enkel men genial – människors är kapabla att bestämma över sina egna liv, deras förmåga att välja rätt skola är större än politikers förmåga att välja åt dem. Genom att låta människor själva välja skola ser man till att varje elev kan få det alternativ som passar bäst. Det ger dessutom enskilda individer möjlighet att bryta segregation, eftersom man inte tvingas gå i den skola som ligger närmast hemmet.
Artikelförfattarna påstår att det fria skolvalet gör skolan mindre jämlik. De argumenterar för att regeringen bör göra något problemen med att "skolan blivit en marknad" och påstår att "skolvalet har starkt segregerande effekter".
Det fria skolvalet har haft ytterst små sådana effekter. I IFAU:s utvärdering av det fria skolvalets effekter framgår det klart och tydligt.
78 procent av skillnaden i elevresultat är mellan olika klasser på samma skolor. Skillnaden mellan skolor, 22 procent av de totala, orsakas till 96,6 procent av boendesegregationen. Enbart 3,4 procent kan kopplas till skolvalet.
Det finns inget stöd i forskningen för att beskriva det fria skolvalet som artikelförfattarna gör.
De uttrycker inget annat än ideologisk motvilja, som grundas i en misstro mot människors förmåga att välja själva. Vänsterpolitiker har trott att det fria skolvalet kommer att leda till degregation ända sedan det infördes. Ett påstående blir dock inte sant bara för att det upprepas gång på gång.
Det är alltid den som vill minska friheten och styra över människor som måste förklara varför, och det misslyckas artikelförfattarna att göra.
Vi betackar oss därför från att regeringen ska "se över hur lagstiftningen kan förändras för att motverka de negativa effekterna". En sådan översyn skulle antingen kunna vara en modell där eleverna ska flyttas runt som fiapjäser, efter vad deras föräldrar heter eller tjänar. Ansvaret för att fixa resultaten läggs på eleverna i stället för på vuxenvärlden. Eller lämnar elevernas öde åt slumpen genom lottning eller en tillbakagång till upptagningsområden. Allt som fråntar alla friheten att välja.
Artikelförfattarna uttrycker en lovvärd vision om att minska segregationen, men den mest sannolika åtgärden för att förändra det fria skolvalet skulle i stället förhindra varje individs möjlighet att bryta segregationen.
Folkpartiet har dessutom motionerat för att öka friheten när det gäller skolvalet, genom syskonförtur, särskilda skäl och kvoter med intagningsprov för att det fria skolvalet ska kunna gälla fler än de som bor i innerstaden.
Det fria skolvalet var en bra reform som garanterar människors möjlighet att välja själva. Det är ett system som maximerar varje elevs chans att få gå den utbildning som passar hen bäst, och därmed ett system vi liberaler starkt förespråkar. Därför ber vi vänligt men bestämt vänstersidan att inte röra vårt fria skolval.
Oscar Matti, ersättare för Folkpartiet i utbildningsnämnden
Anna Manell. ledamot för Folkpartiet i utbildningsnämnden