REPLIK. Anders Ekholm (UNT Debatt 6/11) har tillsammans med andra förkämpar för Rovdjursföreningen satt i system att återupprepa siffror ur statistik utan att förstå statistikens grunder. Ni ägnar er åt värsta formen av lögn – lögn med statistiksiffror.
1. Inget sakligt motiv har visat på någon nytta av varg i svensk kulturbygd.
Ursprungsargumentet att vargarna skulle bidra till biologisk mångfald må ha relevans i riktig vildmark, men det är direkt felaktigt när det gäller svenska kulturbygder med naturbete. Naturbetet är den artrikaste biotop vi har, som brukar jämföras med den i tropiska regnskogar. Här finns flera arter mer hotade än vargen och man underlåter att ta reda på skador och kostnader, såväl på biologisk mångfald, ekonomiska, sociala, kulturella faktorer eller hänsynsvillkor för drabbade människor och djur.
2. Att blunda för skadekonsekvenser av vargen är oetiskt och odemokratiskt.
Vargförespråkare som Olof Liberg, Jens Karlsson från Grimsö och Tom Arnbom från WWF har bekräftat att det inte är möjligt att bedriva fäbodbruk eller fritt skogsbete i samma områden som man har vargrevir. Vanligt naturbete är inte heller uthålligt, rovdjursstängsel är bara avvisande inte förhindrande.
Innan miljonerna började rulla för att informera för att ”öka acceptansen för de stora rovdjuren” så var WWF:s och SNF:s viktigaste projekt att bevara ängs- och betesbiotoperna. Nu förtigs det.
3. Rovdjursdebatten vilar på bedräglig grund.
Att ständigt skylla på EU är inte heller korrekt. Politiker och debattörer förlitar sig blint/skyller på tjänstemannatolkningar i svenska myndigheter och inom EU, men ingen saklig analys eller prövning har gjorts av hur Sverige har tillämpat konventioner och direktiv. Man har missbrukat konventionen om biologisk mångfald, vilket borde utredas och korrigeras.
Åke Skogevall, Västerås
UNT 11/11 2012