Socialdemokraterna vill enligt en artikel på UNT Debatt 28/2 göra om yrkesprogrammen i gymnasieskolan till något som man kallar yrkescollege. Partiet menar att samarbete i yrkescollege mellan skola och arbetsliv löser problem med att färre elever väljer yrkesprogrammen och att många hoppar av och inte fullföljer studierna vilket kan leda till arbetskraftsbrist.
Vi i alliansen har pekat på de här förhållandena i tidigare artiklar, situationen är inte godtagbar och ska rättas till. Men lösningen är inte att hitta på någon ny, käck benämning som socialdemokraterna föreslår, utan att vidta reella åtgärder som alliansen redan gör.
Genom den nya gymnasiereformen har såväl nationella som lokala programråd (tidigare yrkesråd) inrättats för att skapa goda kontakter mellan skola och arbetsliv och förbättra överensstämmelsen mellan yrkesutbildningens innehåll och efterfrågan på arbetsmarknaden. I råden ingår företrädare för skola, arbetsliv, branscher och företag. Lokalt deltar även elever och studie- och yrkesvägledare. Det är en gedigen och kompetent grupp som på detta sätt samlas och överlägger varje termin.
På till exempel Bolandsgymnasiet och byggprogrammet (som har olika inriktningar) tar programråden upp frågor om exempelvis utbildningens innehåll, hur arbetsplatsförlagt lärande ska ordnas, antal elever som tas in på programmet, lärlingsutbildning, jobb på arbetsmarknaden och mycket mer. Programråden i skolorna fungerar ännu lite olika men vi räknar med att arbetet utvecklas och förbättras.
Ett nära samarbete både pågår och utvecklas mellan skola, utbildning och arbetsliv för att eleverna ska få rätt utbildning som ger jobb efter avslutad skolgång. Men det tar tid att få genomslag. En normal studiegång är som bekant tre år.
För kännedom kan nämnas att college-begreppet funnits i flera år för att ge en kvalitetsstämpel åt utbildningar som kommuner, utbildningsanordnare och arbetsliv/företag samarbetar om att utveckla för att svara mot faktiska behov på arbetsmarknaden. Det kan gälla utbildningar på gymnasial nivå och eftergymnasial nivå såsom yrkeshögskoleutbildningar, arbetsmarknadsutbildningar och högskoleutbildningar. I Sverige finns en mängd Teknikcollege men också Vård- och omsorgscollege och Servicecollege.
Att införa ett nytt socialdemokratiskt begrepp för den allianssatsning som inletts behövs alltså inte. Vi undrar för övrigt vad som blir Socialdemokraternas nästa hugskott som sparkar in öppna dörrar?
Kenny Jonsson
ledamot (C) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Hannes Beckman
ledamot (M)
Mohamad Hassan
kommunalråd (FP) ordf
Torbjörn Aronson
1 v ordf (KD)
UNT 14/3 2013