I dagarna besökte jag och utbildningsminister Jan Björklund, Flogstaskolan, en skola som jag blev mycket imponerad av. De utbildar eleverna genom att bland annat ha fokus på elevernas förutsättningar, kunnande men också på bristerna och behoven. Det är en skola som har lyckats motivera eleverna till mer läsning.
Flogstaskolan är inte unik i sitt arbete med att sätta läsningen i centrum. Varje dag kämpar tusentals lärare i Sverige med att rusta våra unga inför morgondagens utmaningar. Det är lärarna som utbildar morgondagens bilmekaniker, poliser, företagsledare och civilingenjörer. Det är därför läraryrket är ett av samhällets viktigaste yrken.
Men läraryrket handlar om att undervisa och jag är den första att erkänna att den administrativa bördan på lärarkåren har varit för stor. Därför gläder det mig att regeringen nu gör avgörande förändringar för att minska lärarnas byråkrati. Vi slopar kravet på att individuella utvecklingsplaner och de skriftliga omdömena i årskurs 1-5 ska ges varje termin, i stället blir det minst en gång per läsår. Det är så byråkratin ger vika för undervisningen.
Regeringens reformagenda för den svenska skolan är gigantisk. Faktum är att de förändringar som nu genomförs, är de största på skolområdet sedan den allmänna folkskolans införande för över 150 år sedan. Nya läroplaner, ny skollag, ny lärarutbildning, fler kunskapskrav, tidigare betyg, införande av lärarlegitimation och en ny gymnasieskola är några exempel på vad som gjorts och görs.
Socialdemokraterna har höjt tonläget i skoldebatten och radar upp förslag. Det välkomnar jag eftersom alla konstruktiva idéer behövs för att lyfta svensk skola. Samtidigt häpnas jag över att Socialdemokraterna inte dragit lärdom av tidigare misslyckanden.
Socialdemokraterna vill ha en obligatorisk gymnasieskola och vill samtidigt riva upp den nya gymnasieskolan och återinföra högskolebehörighet för samtliga gymnasieprogram. Det leder i praktiken till en lagstiftning om att alla ungdomar i Sverige ska bli behöriga att läsa på högskolan. Att det finns ungdomar som inte vill eller kan läsa på högskolan bryr sig inte Socialdemokraterna om.
Vår gymnasieskola öppnar möjligheter för fler ungdomar att uppnå sina drömmar och mål. En yrkesexamen har införts vid sidan av en högskoleförberedande examen. Fler dörrar öppnar också fler vägar för ungdomar att få en konkurrenskraftig utbildning. Socialdemokraternas förslag till gymnasieskola har vi redan sett resultatet av med tusentals elever som gick ut gymnasiet utan slutbetyg.
Skillnaden mellan den gamla (S)kolan och Socialdemokraternas nya förslag till gymnasieskola är att alla inte bara bör bli akademiker – nu måste alla bli akademiker.
Konkurrensen om de nya jobben är stenhård och Sveriges möjligheter att vinna ytterligare terräng i globaliseringen är beroende av en utbildningspolitik som ger fler unga möjligheten att få en utbildning. Vi kan inte lagstifta fram studiemotivation, lösningen på skolans problem är att öppna fler dörrar – inte stänga dem. Socialdemokraterna bör på allvar fundera över om det ska vara lag på att ha högskolebehörighet i Sverige.
Ismail Kamil
riksdagsledamot för Uppsala län
UNT 15/2 2013