Magnus Sjöstedt (UNT Debatt 30/5) anser att det är dags att vi lyfter fram fler kvinnor i stadens offentliga rum, och han har räknat ut att det finns fler män än kvinnor som fått en gata eller plats uppkallad efter sig.
Detta är helt riktigt och inte så konstigt, eftersom den officiella namngivningen i Uppsala går tillbaka till 1669 års namnkommitté, och att man dessförinnan hade en spontan namnsättning som finns bevarad till viss del. Med tanke på att den ideala bilden av kvinnan långt in på 1900-talet var den som maka och mor och att hon inte fick rösträtt förrän 1921, så fanns det inte så många framstående kvinnor att namnge gator efter. Kvinnorna hade dessförinnan inte heller tillgång till högre utbildning, och många framgångsrika manliga forskare har genom åren hedrats med memorialnamn.
Enligt ett beslut av kommunfullmäktige i Uppsala har kommunens namngivningsnämnd (NGN), inrättad 2007, i sin verksamhetsplan skrivit in att kvinnonamn ska prioriteras bland förslag till memorialnamn.
Under åren 2001 till 2013 har gator och platser namngivits efter 21 kvinnor, men också efter lika många män, delvis beroende på tidigare beslut i fullmäktige, vilka måste fullföljas. Vid NGN:s senaste sammanträde den 28 maj beslutades att två kvinnor ska hedras med att få en gata eller plats uppkallad efter sig i Uppsala. Den ena är fredspristagaren Alva Myrdal och den andra organisten Elfrida Andrée.
Då det gäller att hedra en person och fatta beslut om ett memorialnamn, bör NGN dessutom följa FN:s rekommendation, en resolution som antagits av ett hundratal länder, som deltar aktivt i Förenta Nationernas ortnamnsarbete: Resolution VIII/2 (2002); Commemorative Naming Practices for Geographical Features, där grundtanken är att bruket av memorialnamn generellt ska minska. Syftet är att förhindra politiskt eller kommersiellt utnyttjande av kända personer. I FN:s rekommendation ingår också att en person, som ska hedras med att få en plats eller gata uppkallad efter sig, bör ha varit avliden i minst tre, helst fem år.
NGN anser naturligtvis att det är viktigt att lyfta fram de personer som hjälpt till att sätta Uppsala på kartan, men att i första hand den gamla svenska traditionen att använda naturnamn ska följas.
För att få en struktur i namngivningen och för att människor lättare ska kunna relatera en uppgift om en adress till en stadsdel har Uppsala kommun liksom många andra större kommuner länge använt sig av principen med kategorinamn. I Sunnersta har gator och kvarter fågelnamn, i Nåntuna används termer inom sömnad och vävnad, i Eriksberg namn på bergarter, i Norby på svampar och i Stenhagen namn på stenar.
Ett par stadsdelar har personnamn som kategori – Nyby med svenska och finlandssvenska författare och Gottsunda med musiker och musiktermer. Dessa ska alltså inte uppfattas som enbart memorialnamn.
Namngivning och betydelsen av gamla ortnamn liksom släktforskning har rönt ett ökat intresse under det senaste decenniet och vi ledamöter i NGN har därmed upplevt ett stort engagemang bland Uppsalaborna att skicka in namnförslag. Detta välkomnar vi och lägger då in namnet i vår namnbank, som alltid finns tillgänglig vid namngivning av nya områden.
En mycket viktig princip, som inte får glömmas bort, är att det är en gata eller en plats som söker ett namn, och inte tvärtom.
Anna-Karin Westerlund
ordförande (M) i namngivningsnämnden
Inger Nilsson
ledamot (FP) av namngivningsnämnden
UNT 25/6 2013