Trafiksituationen på Stockholmspendeln är ett reellt hot mot Uppsalas och hela huvudstadsregionens tillväxt.
Handelskammaren har i en lång rad rapporter och inspel både visat på orimligheten av dagens situation och hur kostnaderna för en bristfällig infrastruktur vältrats över på företag och resenärer. Förseningarna i spårtrafiken kostar miljarder för företag och enskilda, och högst blir kostnaden där trafiken är tätast – som på Stockholmspendeln.
Slutsatserna stöds av KTH och även regeringens egen myndighet Trafikanalys, som i maj 2011 visade att förseningskostnaderna i storstäderna uppgår till 11,5 miljarder kronor årligen. Merparten i Stockholms pendlingsområde, dit Uppsala hör.
Att diskutera vem som har skulden till dagens läge löser inga problem. Någon vilja att radikalt och i tid lösa bristerna har knappast visats av någon regering de senaste decennierna. Mycket beroende på att det varit oklart var och hur mycket som måste satsas. Men den oklarheten har nu helt skingrats i och med Kapacitetsutredningen.
När det gäller Ostkustbanan mellan Stockholm och Uppsala finns ett konkret förslag till utbyggnad till fyrspår. Det togs – på Handelskammarens initiativ – fram inom ramen för Trafikverkets Satsa-projekt om tillgängligheten till Arlanda. Förslaget är gemensamt framarbetat av Trafikverket och Arlandabanans ägare. Delar av dessa förslag återfinns också i kapacitetsutredningens rapporter.
I korthet innebär förslaget att man successivt bygger ut hela sträckan Uppsala-Stockholm till fyrspårsstandard fram till omkring 2040 i fem etapper, med början kring Arlanda. Styrande för utbyggnadstakten är trafiktillväxten och metoden är att successivt bygga bort flaskhalsarna, som flyttar sig allteftersom trafiken och därmed belastningen på olika trafikavsnitt ökar. Med en sådan successiv utbyggnad blir också den relativt stora investeringen hanterlig sett över enskilda budgetår. Totalt handlar investeringen om 26,5 miljarder kronor, det vill säga någon miljard per år. Investeringarna fördelar sig både på Trafikverkets anläggning och de spår som ägs av Arlandabanan Infrastructure AB. Om man använder Arlandabaneavtalet så bedöms nära 9,5 miljarder kunna medfinansieras privat. Få andra spårinvesteringar (om någon) torde kunna uppvisa en sådan möjlig medfinansiering.
Detta förutsätter dock en förhandling med ägarna och att nuvarande avtalskonstruktion respekteras, där Arlandabanans ägare kan räkna hem investeringarna. Staten kan ju knappast tvinga den andra parten att göra investeringar som inte är affärsmässigt motiverade. Och alternativet att lägga tvåsiffriga miljardbelopp på att lösa avtalet torde vara de sämst använda infrastrukturpengar man kan tänka sig, då de inte ger en enda pendlarplats till för pengarna.
Men situationen är akut. Spåren är redan i dag fulla i rusningstid. Föråldrad utrustning vållar ständiga förseningar. Kapacitet att öka trafiken saknas. Nya anläggningar såsom terminalen i Rosersberg, utbyggnaden av Gävle hamn och Bristaverket medför ökande transporter av varor och fastbränsle på Ostkustbanan. Nya stationslägen i Alsike och Bergsbrunna fördröjs. Och den nya SL-pendeln kommer inte att kunna gå upp till den planerade 15-minuterstrafiken förrän kapaciteten ökats. För att bara peka på de viktigaste problemen i dag.
Att bygga ny järnväg tar tid. Oftast 10–15 år. Det krävs alltså skarpa beslut nu för att lösa dagens och morgondagens problem på landets mest belastade fjärrpendlingssträcka. De omkring 15 000 som tågpendlar en vanlig vardag borde redan nu kunna se ett ljus i mörkret, liksom de företag som planerar för varuförsörjningen av en av Europas kraftigast växande storstadsregioner.
Därför välkomnar vi att regeringen nu aviserat att öka investeringarna på järnväg. Men vi noterar märkligt nog att förslag om Stockholmspendeln saknas. En lösning på hur vi kan säkra kapaciteten för Stockholmspendeln finns. Nu krävs egentligen bara pengarna och modet att genomföra den. Vi förutsätter att Catharina Elmsäter-Svärd och Anders Borg svarar på detta konkreta förslag i de kommande budget- och infrastrukturpropositionerna i september.
Göran Brocknäs
Regionchef
Magnus Åkerman
Infrastrukturexpert
Handelskammaren i Uppsala län
UNT 30/8 2012