Samverkan måste belönas

Det är bra att regeringen satsar så mycket på forskning. Men för att forskningens potential ska tas till vara måste man också satsa på samverkan mellan forskningen och det omgivande samhället, skriver Agneta Bladh och Cissi Askwall.

Forskarfredag på Stora torget 2008.

Forskarfredag på Stora torget 2008.

Foto: Rolf Hamilton

Uppsala2012-10-16 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Regeringens nya innovations- och forskningsproposition innehåller omfattande satsningar på forskning. Den ger också en chans att ta vara på forskningens fulla potential. Men då måste regeringen våga ta steget och tydligt belöna samverkan med det omgivande samhället.

I förslaget får Vetenskapsrådet i uppdrag att utveckla ett nytt system för att fördela forskningsmedel, där ”relevans och nyttiggörande av forskningsresultat” bör vara en del i bedömningen.

Vetenskap & Allmänhet, VA, anser att det är viktigt att en bredare samverkan med det omgivande samhället påverkar fördelningen av forskningsmedel, om satsningarna ska kunna få full effekt. Redan i dag står det i Högskolelagen att samverkan mellan forskning och det omgivande samhället ska ingå i lärosätenas uppgift, ofta kallat ”den tredje uppgiften”.

I praktiken ser vi dock att samverkan inte premieras eller synliggörs tillräckligt, samtidigt som stödet till de forskare som vill samverka med samhället ofta brister. Det medför att samverkan riskerar att prioriteras bort i en stressig forskarvardag.

I propositionen står det en hel del om vikten av samverkan mellan forskningen och samhället i övrigt, ett stort kliv i rätt riktning om forskningen ska kunna uppnå sin fulla potential. Men de konkreta åtgärder som regeringen föreslår handlar främst om samverkan för nyttiggörande av forskning i form av produkter och tjänster.

Sådan samverkan är viktig, men samverkan är mycket mer än så. Vi efterlyser ett bredare perspektiv där samverkan också avser kunskapsöverföring och dialog mellan forskning och omgivande samhälle, för att utveckla Sverige såväl ekonomiskt som demokratiskt och kulturellt.

Världen står också inför en rad stora utmaningar inom områden som klimat och miljö, energi, hälsa, livsmedels- och vattenförsörjning, liksom inför behovet att skapa inkluderande och hållbara samhällen.

För att klara dessa utmaningar behövs stora forskningsinsatser, men kunskapen som tas fram måste också komma till användning. Det kräver en vilja till förändring och förankring hos befolkningen.

VA:s studier i samarbete med SOM-institutet visar dock att svenskarnas vilja att satsa på forskning varierar stort mellan olika forskningsområden. Samtidigt kräver dessa globala problem i regel kostsamma satsningar och stöd hos väljare och beslutsfattare, och ibland även medborgarnas aktiva hjälp.

Forskare som samverkar kan med sin kunskap bidra till förståelse, diskussion och analys av olika fenomen i samhället. Det ger också medborgarna möjlighet att vara med och diskutera såväl forskningens inriktning, som relevans och bästa utförande. Dessutom får forskarna nya perspektiv, kunskaper och kompetenser genom dialogen som därmed kan utveckla och stärka såväl forskning som utbildning.

Samverkan är ett utbyte av kunskap, idéer och resultat som kan utveckla Sverige som konkurrenskraftig kunskapsnation. Därför är det så viktigt att samverkan i bred bemärkelse premieras i de politiska styrsystemen. Förutom att som tidigare bedöma forskares framgång utifrån antalet publicerade vetenskapliga artiklar behöver forskares samverkan med omvärlden synliggöras och belönas.

Ett tydligt första steg och en viktig signal vore att införa en uttalad samverkansindikator i resursfördelningen till våra universitet och högskolor.

I forsknings- och innovationspropositionen finns en början till detta i och med uppdraget att undersöka om hur relevans och nyttiggörande kan vara en del i ett nytt system för att fördela resurser till forskning. VA rekommenderar att en bredare samverkansindikator blir en självklar del i systemet för att bedöma forskningens kvalitet! Det skulle gynna Sverige som kunskapsnation – och först då kan forskningssatsningarna nå sin fulla potential.

Agneta Bladh

ordförande Vetenskap & Allmänhet

Cissi Askwall

generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet

UNT 16/10 2012