Tidningar, radio, TV och Internet har de senaste månaderna tävlat om att presentera negativa nyheter om det ekonomiska läget i Europa och Sverige. Om Sveriges företagare spelade ishockey i elitserien så skulle deras coach stänga av nyhetsflödet.
Många stora industriföretag har varslat om personalminskningar och arbetsförmedlingen tror att arbetslösheten skall öka från dagens 7,8 procent till 8,5 procent så att nästan var tionde invånare är arbetslös år 2014.
Det började med att tillverkningsindustrin fick problem med exporten, ett problem som delvis orsakats av krisländerna runt Medelhavet i södra Europa och som spridit sig även till starka länder som Tyskland.
Från de exporterande storföretagen har konjunkturnedgången spridit sig till de mindre, ofta ägarledda företag, som är underleverantörer till storföretagen.
I ett tredje steg påverkas de tjänsteföretag som levererar tjänster till andra företag. Nu finns det konjunkturbedömare som befarar att konjunkturnedgången blir både djupare och långvarigare än efter finanskrisen 2008.
Men det finns ljus i mörkret. Trots att en majoritet av svenskarna räknar med ökad arbetslöshet samt att det skall gå dåligt för kungariket Sverige med försämrad ekonomi.
Det är relativt få hushåll som befarar att den egna familjeekonomin skall bli sämre under det kommande året. Tvärtom, nästan nio av tio svenskar räknar med att deras egen ekonomi blir oförändrad eller förbättrad.
Det är de små företagen med färre än 50 anställda som har räddat Sverige efter hemmagjorda och internationella finanskriser och lågkonjunkturer. Det är de små, oftast ägarledda företagen, med färre än 50 anställda som skapat 4 av 5 nya jobb i Sverige.
I Sverige har 99 procent av alla företag färre än 50 anställda. Av alla som har ett arbete i Uppsala eller Stockholm är det cirka 40 procent som arbetar i små företag med färre än 50 anställda.
Av dem som i dag arbetar i Uppsala eller Stockholm skulle 4 av 10 vara arbetslösa om småföretagen inte fanns. Ändå glömmer man nästan helt bort de små ägarledda företagen när politiker och fack diskuterar krishantering, arbetslöshet och ekonomisk tillväxt.
Staten och EU är ofta redo att rycka ut för att ge stöd till storföretag. Ett exempel är när man gav miljoner till Facebook i lokaliseringsstöd för att företaget bygger en datahall i Luleå. Detta trots att pengarna inte behövdes för att locka Facebook. På förfrågan från SVT om vilken betydelse regeringens stöd haft för beslutet att bygga datahallarna i Luleå sade företagets talesman, Tom Furlong, att det inte var avgörande.
Många av de små ägarledda företagen vill växa och tror att det finns en marknad och efterfrågan för deras produkter och tjänster. Men det är svårt när staten utformar skattesystemet på ett sätt som fördyrar anställningar.
Företagarna gör varje halvår en Småföretagsbarometer tillsammans med Swedbank. I den får företagarna ange vad det främst är som hindrar dem från att växa. Ett av de största hindren är arbetskraftskostnaden. I Uppsala och Stockholm hindras vart femte företag från att växa pga. att det är för dyrt att anställa.
Sverige går in i lågkonjunkturen och kan nu använda statens goda ekonomi till att underlätta för företagen att anställa. Jobbskatteavdragen har varit bra för att öka utbudet av arbetskraft eftersom det blivit mer lönsamt att arbeta. Men det krävs nu också satsningar så att företagen har råd att anställa. Staten bör i nuvarande konjunkturläge sänka arbetsgivaravgifterna
Sänkta arbetsgivaravgifter är ett bra sätt att motverka konjunkturnedgången i Sverige och gynnar främst de tjänsteföretag som säljer sina tjänster till hushållen. Men givetvis gynnas även tillverkningsföretagen.
Arbetsgivaravgifterna drabbar bara svenska företag. Företag i Kina och andra låglöneländer behöver inte betala sådana arbetsgivaravgifter. Det har länge varit självklart för de flesta att svenskarna köper billiga produkter från låglöneländer i stället för dyra svensktillverkade varor, till exempel kläder.
Men även svenska tjänster konkurreras ut av import från låglöneländer. I valet mellan att köpa en importerad pryl eller en svensk tjänst blir det fler som väljer importen när staten driver upp priserna på svenska varor genom höga arbetsgivaravgifter.
De höga svenska arbetsgivaravgifterna hindrar företagen från att anställa vilket leder till högre arbetslöshet, lägre skatteintäkter samt större offentliga utgifter för A-kassan och socialbidrag.
Företagarna applåderade när regering och riksdag införde RUT-avdraget och vill att de skall utökas till fler tjänster. Men det bör kompletteras med sänkta arbetsgivaravgifter. Enligt Företagarna i Stockholms stad är nuvarande lågkonjunktur ett bra tillfälle att sänka den allmänna löneskatten som är en del av arbetsgivaravgifterna.
Örjan Hultåker
ordförande Företagarna Stockholms stad
Kajsa Lindner
ordförande Företagarna Uppsala
UNT 28/2 2013