Drygt 25 år efter Tysklands återförening och 71 år efter andra världskriget växer intresset för Tyskland, ett ekonomiskt och politiskt dynamiskt land, en kulturell smältdegel som står inför en otrolig utmaning med många nya ankommande flyktingar varje dag. Alla älskar Tyskland och tyskarna älskar sig själva, skrev tidningen „Die Welt“ för ett tag sedan. Den norske journalisten Sten Inge Jörgensen hyller i sin bok ”Tyskland stiger frem” landet som ett bättre Skandinavien och Norges regering satsar på en Tyskland-strategi med en konkret handlingsplan för att styrka relationerna mellan båda länderna. Att satsa mer på tyska och på mer kunskap om Tyskland är ett viktigt inslag i strategin.
Tyska har status som världsspråk och talas av inte mindre än 120 miljoner människor i Europa. Sverige är det enda medlemsland i EU där majoriteten av de tillfrågade anser att det räcker att lära sig ett främmande språk, engelskan så klart. Övertron på engelskans betydelse har stärkts de senaste åren i skolan och i samhället, så att nätverket ”Språkförsvaret” undrade i ett seminarium: ”Behövs svenskan i svensk skola?”
Det saknas tysktalande inom flera viktiga sammhällsområden. Näringslivet, svenska företag och organisationer söker efter skickliga medarbetare med tyska språkkunskaper.
Tyskland är Sveriges största affärspartner med drygt 900 tyska dotterbolag i Sverige och omkring 1400 svenska dotterbolag i Tyskland. Ralph Tischer, vd för Tysk-Svenska handelskammaren, säger:“ Många får en aha-upplevelse när de kommer ut i arbetslivet och upptäcker behovet av att kunna tala tyska.“ Inte minst lär man sig tysk affärskultur genom språket.
De flesta företagen i Sverige är medelstora och av dessa angav nästan hälften för ett tag sedan att tyska var viktigast att prioritera.
Och det finns många andra tunga argument för tyskan ur ett svenskt perspektiv: Tyskland och kontinenten kommer närmare när en bro mellan danska Rödby och tyska Puttgarden ersätter färjeförbindelsen om några år.
Dessutom är tyskarna „Reiseweltmeister“, de spenderar mest pengar på resor i världen. Inom vetenskap och forskning följer tyskan efter engelskan som det näst viktigaste språket och landet delar ut många attraktiva stipendier till utländska studerande och forskare. Den som läser tyska får interkulturell kompetens och insyn i människors liv, förhoppningar och drömmar i andra tyskspråkiga kulturer. Ett rikt utbud av tysk litteratur översätts inte till svenska och det kan vara ett stort nöje att kunna läsa Goethe, Kafka, Grass eller Herta Müller på tyska.
Många elever som fortsätter med tyskan på gymnasiet upptäcker att tyskan inte är ett svårt språk, då det ligger ganska nära svenskan, vilket leder till att de kan nå en hög nivå inom rimlig tid. Viktigt är också att andelen behöriga lärare i tyska än så länge är högre än i många andra ämnen.
Trots den allmänna trenden finns det 15 gymnasieskolor i Sverige, som erbjuder det officiella tyska språkdiplomet på två olika nivåer. Eleverna skriver ett omfattande test och visar muntliga färdigheter på 15 eller 20 minuter på tyska. De kan inte bara beställa en kaffe utan presenterar kontroversiella ämnen som till exempel: Hur skiljer sig den svenska alkoholpolitiken från Tysklands ? Eller: Hur klarar Tyskland och Sverige den aktuella flyktingkrisen? Efter presentationen försvarar eleverna argumenten och kan delta i ett vettigt samtal. Och vad stolta de är över att ha kunnat klara av en sådan krävande utmaning.
En del av eleverna vill fortsätta läsa tyska eller börja en utbildning i något av de tyskspråkiga länderna, som den tidigare Hvitfeldtska-eleven Axel Flint i Göteborg. Han fick ett stipendium av tyska staten och läser matte vid tekniska högskolan i hippa Berlin.
Skolan i Sverige måste fokusera på flerspråkighet vilket betyder att studierna i andra främmande språk än engelska måste lyftas fram. Helena von Schantz, ordförande i språklärarnas riksförbund, tycker att kunskaperna i andra språk än engelska har sjunkit under flera decennier. ”Ambitionen att ge fler elever tillgång till två språk utöver det egna har misslyckats. Samtidigt har de språkintresserade elevernas möjligheter att studera flera språk kringskurits kraftigt.” Språkvetaren Tomas Riad kontaterar, att det saknas en tydlig pedagogisk och politisk strategi i Sverige när det kommer till språkundervisningen.
Ett uppvaknande intresse för Tyskland och dess betydelse i Europa borde - som i Norge - kunna bidra till en renässans för det tyska språket som är en nyckel till porten Europa.
Gerhard Austrup
språkrådgivare/lärare i tyska