Situationen för gymnasiet i Uppsala är allvarlig. Trots den goda utbildningsnivån i staden, med i vissa avseenden kanske landets bäst utbildade befolkning, är resultaten mycket dåliga för hur många elever som fullföljer gymnasiet inom tre år.
I en rankning som Sveriges Kommuner och Landsting har gjort, hamnar Uppsala på plats 284 av 290 kommuner. Sex platser från slutet.
Det är absolut inte ett resultat att vara nöjd med, och rimmar mycket illa med de förutsättningar som finns här.
Även om man jämför hur elever klarar det treåriga gymnasiet på fyra år, så utmärker sig Uppsala med att ligga på plats 244. Det är ett kraftigt underbetyg.
Dessutom är det skillnader mellan de studieförberedande och de yrkesförberedande programmen, där yrkesprogrammen samlat uppvisar sämre resultat. Det finns dock undantag. Byggprogrammet har mycket bra resultat.
De kommunala gymnasieskolorna gick med ett underskott på 44 miljoner år 2012. Läget för i år pekar på ett nytt underskott på 40 miljoner, och kraftiga besparingar med försämrad lärartäthet och större klasser aviseras. Kanske måste ytterligare en hel skola stängas.
Detta är inte rimligt. Ytterligare kraftiga nedskärningar av antalet lärare kommer att försämra Uppsalas mycket dåliga resultat.
Vi menar att det nu är hög tid att den politiska majoriteten i alliansen tar sitt ansvar. En ordentlig genomlysning av de problem som gymnasieskolorna i Uppsala har måste göras och en åtgärdsplan upprättas. Detta bör vara ett arbete som sker övergripande och gemensamt mellan kommunens beställare och utförare.
Vi menar att fokus bör vara på yrkesprogrammen. Här är resultaten genomgående generellt sämre jämfört med de studieförberedande.
Det gäller andel elever som fullföljer utbildningen inom tre år, andel elever som klarar utbildningen med minst 90 procent godkända betyg, eller den genomsnittliga betygspoängen. I alla avseenden ligger yrkesprogrammen i Uppsala bland de sämre i landet. Så kan det inte fortsätta.
Låt oss peka på några saker som bidrar till problemen.
Andelen elever som söker till yrkesprogrammen har minskat. Från att år 2010 var tredje elev sökte till yrkesprogram, har det år 2012 minskat till att vara var fjärde elev.
Uppsala har med den starka akademiska tradition som finns i staden med två välkända universitet, även en gymnasieskola som präglas av en akademisk tradition. Detta är givetvis en tillgång för en kunskapsstad, men kräver samtidigt att elever ska ges bästa möjliga förutsättningar att göra välgrundade val när de väljer till gymnasiet. I Uppsala har vi betydligt fler elever som läser det naturvetenskapliga programmet än i riket. Och det samhällsvetenskapliga programmet är det största.
Vad gäller yrkesprogrammen har vi färre sökande jämfört med andra kommuner. Här finns en uppenbar risk att elever som i andra icke-akademiskt dominerade kommuner hade valt ett yrkesprogram, i Uppsala väljer ett studieförberedande med risk att kanske inte fullfölja det.
Vi ser två viktiga faktorer bakom denna utveckling. Den ena är att den borgerliga majoriteten inte har prioriterat yrkesprogrammen, den andra att allt för lite resurser läggs på studie- och yrkesvägledning i grundskolan.
Med en bättre studie- och yrkesvägledning kanske fler väljer ett yrkesprogram, och därmed kanske fler elever som fullföljer utbildningen. Alla blir vinnare på detta. Elever som får en färdig utbildning i stället för avhopp. Och fler elever som fullföljer.
Därför kräver vi nu av den ansvariga alliansen följande:
- Ta initiativ till en gemensam övergripande genomlysning av de kommunala gymnasieskolornas ekonomiska problem. Det är inte rimligt med ytterligare neddragningar av lärartäthet och ännu större klasser.
- Stärk yrkesprogrammen för att göra dem mer attraktiva. Samarbeta mer med branscherna. Byggprogrammet är här ett lysande föredöme.
- Förbättra studie- och yrkesvägledningen i grundskolan så att den åtminstone når upp till en nivå av en vägledare på 500 elever.
Ulrik Wärnsberg
2:e vice ordförande (S)
utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Marlene Burwick
kommunalråd (S)
UNT 25/2 2013