Förra veckan debatterade riksdagen djurförsök â en frĂ„ga som vĂ€cker svĂ„ra moraliska avvĂ€gningar. Djurförsök har ett inneboende problem: om resultaten ska kunna överföras frĂ„n djur till mĂ€nniskor mĂ„ste vi vara vĂ€ldigt lika, men ju mer lika vi Ă€r, desto svĂ„rare blir det att rĂ€ttfĂ€rdiga djurförsöken moraliskt.
Den glada nyheten Àr att utvecklingen av alternativ till djurförsök gÄr starkt framÄt. Cellmodeller blir alltmer avancerade nÀr mÀnskliga celler till exempel kan kopplas ihop pÄ membran till en konstgjord hud, eller nÀr sÄ kallade "organs on chip" bygger ihop organmodeller som interagerar med luft och vÀtskor och lÄter forskarna studera vad som hÀnder i kroppens organ.
Inte minst inom modern toxikologi hÀnder mycket spÀnnande: Genom att identifiera hÀndelsekedjor och mekanismer bakom toxiska reaktioner kan en kombination av moderna metoder sÄsom cellbaserade tester, kemiska analysmetoder, datorbaserade metoder och genomik utvecklas och anvÀndas för att utvÀrdera kemikaliers risker.
Det hÀr Àr förstÄs glada nyheter för de djur som slipper framleva sina dagar i bur och utsÀttas för mer eller mindre plÄgsamma försök, men det Àr ocksÄ i högsta grad glada nyheter för oss mÀnniskor. Djurförsök Àr bÄde dyra och osÀkra. Skillnader mellan olika arter gör att resultat frÄn djurförsök inte automatiskt kan överföras till mÀnniskor.
HÀr har modeller baserade pÄ mÀnskliga celler och vÀvnadssystem en stor fördel. Med automatiserade testsystem blir det ocksÄ möjligt att testa Àmnen i betydligt fler dosintervaller och kombinationer av kemikalier Àn om varje variant ska testas pÄ djur, vilket inte minst Àr vÀrdefullt för att studera kombinationseffekter av kemikalier.
Trots att djurfria metoder alltsÄ kan ge stora fördelar ocksÄ ur vetenskaplig synvinkel Àr det tyvÀrr inget som kommer automatiskt. Standarder för hur man ska göra har genom Ären byggts upp med djurförsök som norm, och för att ersÀtta dessa med nya metoder mÄste metoderna valideras och spridas.
HÀr finns en inneboende tröghet som inte ska underskattas. DÀrtill kommer att den som tar fram nya metoder sjÀlv bara skördar en brÄkdel av de samhÀllsekonomiska vinsterna, och dÀrför krÀvs offentligt stöd till detta sÄvÀl som till mycket annan forskning.
De djurförsöksetiska nÀmnderna godkÀnner idag nÀstan alla ansökningar om djurförsök, trots att kritiska röster i nÀmnderna menar att nyttan med försöken inte alltid stÄr i rimlig proportion till djurens lidande, eller att man bortser frÄn alternativa metoder som orsakar mindre djurlidande.
Det saknas ocksÄ ett sammanhÄllet arbete med det som brukar kallas 3R pÄ djurförsöksomrÄdet: replace, reduce och refine. FrÄn Miljöpartiets sida har vi dÀrför lÀnge efterlyst ett 3R-center som kan fungera som nav i 3R-arbetet för att sprida kunskapen om alternativa metoder och stödja de djurförsöksetiska nÀmnderna i 3R-arbetet.
Att regeringen nu Àntligen följer 3R-utredningen och inrÀttar ett 3R-center Àr mycket vÀlkommet, men centret fÄr inga nya pengar. I Miljöpartiets budgetalternativ anslÄr vi 5 miljoner kronor under uppbyggnadsÄret och dÀrefter 10 miljoner kronor Ärligen. Dessutom satsar vi 15 miljoner Ärligen pÄ forskning om alternativ till djurförsök. Idag finns det mÄnga duktiga svenska forskare som vill ta fram fler alternativ till djurförsök, men pengarna rÀcker helt enkelt inte till.
Utöver 3R-centret behövs ocksÄ förÀndringar ute i nÀmnderna. För att ansökningarna ska kunna fÄ en allsidig belysning, ocksÄ vad gÀller till exempel alternativa metoder, behöver nÀmnderna anstÀlla handlÀggare till stöd för de ideellt arbetande nÀmndledamöterna. Dessutom borde Àven bifallna ansökningar kunna överklagas nÀr det finns tveksamheter, till skillnad frÄn i dag dÄ endast avslag kan överklagas.
FrÄgan om djurförsök rymmer som sagt svÄra avvÀgningar, men i takt med att utvecklingen av alternativa metoder gÄr framÄt öppnas nya möjligheter. Det borde ligga i allas vÄrt intresse att göra vad vi kan för att skynda pÄ den utvecklingen.
Helena Leander (MP), Riksdagsledamot för Uppsala lÀn
Niclas Malmberg (MP), Riksdagskandidat för Uppsala lÀn