Lärarförbundet skrev för tre år sedan en debattartikel i UNT med rubriken ?Satsa på forskning om hela skolan?. Slutsatsen var att ?det är viktigt att Uppsala kommuns politiker nu breddar sin satsning och finansierar forsknings- och utvecklingstjänster med relevans för läraryrket. En promille av driftsbudgeten skulle vara en bra början i en kunskapsstad som Uppsala.?
Nu får vi hoppas att tiden är mogen för politikerna att satsa på ökade resurser till praktiknära utbildningsvetenskaplig forskning ? den typ av forskning som svarar på de frågor som lärare ställer i sin vardag. Under de här tre åren har vi fått en ny skollag, lärarlegitimation, nya läroplaner, ny lärarutbildning etc, dvs det utbildningsvetenskapliga landskapet har förändrats radikalt. Samtidigt får vi indikationer på att resultaten försämras i svensk skola. De reformer som nu genomförs är medel för att öka kvaliteten och förbättra resultaten i skolan.
En ny skollag gäller från den 1 juli 2011. Där står att undervisningen ska bygga på ?vetenskaplig grund och beprövad verksamhet?.
I en debattartikel i UNT den 18 augusti 2011 skrev politikerna Christopher Lagerqvist (M) och Torbjörn Aronson (KD): ? En av Uppsalas viktigaste målsättningar inom skolområdet är att anställa fler lektorer som lärare på gymnasiet.?
De fortsätter: ? Redan år 2014 ska vi ha minst 30 lektorer i gymnasieskolan och på sikt ska vi ha minst 80 stycken. Det innebär att Uppsala kommun kommer att ha lektorer i alla centrala ämnen ? på alla gymnasieskolor. ?Vi får hoppas att resurserna räcker även till lektorat i förskola och grundskola.
Lärarförbundet vill att Uppsala kommun i enlighet med § 24 i skollagen ska satsa på lektorat även i förskola och grundskola.
Lärarförbundet har tillsammans med SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), Friskolornas riksförbund, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv enats om en programförklaring för en skola som vilar på vetenskaplig grund. Där har man formulerat en vision för 2020 om att verka för ökad vetenskaplig kompetens hos lärare och skolledare och ökade resurser till praktiknära utbildningsvetenskaplig forskning ? den typ av forskning som svarar på de frågor som lärare ställer i sin vardag.
Programförklaringens andra punkt lyder: ?Lärare och skolledare står för en allt större del av den skolrelevanta forskningen.? Viktigt är att de verksamma i skolan i större utsträckning själva är med och producerar forskning som är relevant för skolan. Det ska vara möjligt att kombinera forskning och arbete i skolan, som i Göteborg där så kallade kommundoktorander forskar halvtid och arbetar halvtid under åtta år.
Ett annat projekt är Q i förskolan, ett aktionsforskningsprojekt som varit framgångsrikt och som nu är utvidgat till att gälla fritidshem. Ett exempel som SKL skriver om är också Piteå där man 2007 inrättade två kommunala doktorandtjänster med inriktning lärande genom it/media respektive dans och rörelse.
Doktoranderna ska, under fyra år fram till en licentiatavhandling, dels bedriva egen forskning, dels ägna sig åt utvecklingsarbete inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden. Malmö har startat en ny licentiatutbildning för pedagoger där den gemensamma nämnaren för forskarna är mångfaldsfrågorna i klassrummet.
Det måste finnas bredd i valet av forskningsområden. Som det ser ut nu är det bara ämnesinriktningen som ses som intressant. Forskningen måste tydligare fokusera på elevers och lärares konkreta verksamhet i skolan. Ett viktigt område är elevers förståelse av olika ämnesinnehåll och hur lärare hanterar denna variation. Vilken grundläggande kompetens bidrar förskolan med när det gäller måluppfyllelsen i grundskolan?
Vad betyder genus för lärandet? Ett område i stort behov av forskning är bedömning av elevers kunskapsutveckling. Vilka bedömningsinstrument kan utvecklas genom forskning om lärandet? Forskning om oliak slags utvärderingar skulle kunna bidra till att elevernas måluppfyllelse ökar.
Det är viktigt att Uppsala kommuns politiker nu breddar sin satsning och finansierar forsknings- och utvecklingstjänster med relevans för läraryrket i alla skolformer. En promille av utbildningsbudgeten skulle vara en bra början i en kunskapsstad som Uppsala.
Anne-Marie Jansson Enkler
Ordf. i Lärarförbundets avdelning i Uppsala
UNT 24/9 2011