Klimatomställningen är vår tids största utmaning. Med den ökar det internationella perspektivet av forskningens betydelse. Dels för att lösa de globala utmaningarna inom hälsa, fattigdom och miljöförstöring. Dels för att förbättra förståelsen av nya internationella aktörer, spelregler och maktrelationer. Europa 2020-strategin innebär ökat fokus på forskning och innovation för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling.
Med denna bakgrund besökte jag nyligen Uppsala universitet. Som socialdemokratisk kandidat går jag till val på löftet att verka som en ny röst i Europaparlamentet. Ett nytt val kan också betyda ett nytt ledarskap. Genom att träffa experter inom energifrågor, miljöfrågor och förnyelsebar energi vill jag infria det löftet. Det handlar om att lyssna på sektorn och föra en ömsesidig dialog.
Regeringen prioriterar minskandet av fossilbränsleutsläpp som miljömål. Det är ett bra initiativ och en viktig del i klimatomställningen. Men det räcker inte. Socialdemokraterna vill utveckla regeringens miljömål och utarbeta bindande mål för förnyelsebar energi och energieffektivisering.
Vårt mål är att trygga tillgången på el och annan energi med en energiproduktion som har låg inverkan på hälsa, miljö och klimat och att göra det på internationellt konkurrenskraftiga villkor.
På nationell nivå måste vi lyfta blicken och ta ut kompassriktningar längre än fyraårsintervaller. Vi måste stärka balansen mellan högre utbildning och forskning. Det är förödande för långsiktig forskning och innovation att minska högskoleplatserna i Uppsala med 1 500 - 2 000 platser.
Examensfrekvensen från högre studier är lägre i Sverige än övriga nordiska länder. Söktrycket till högskolor och universitet är däremot stort och visar inte några tecken på att avstanna. Samtidigt ökar efterfrågan på högskoleutbildade på arbetsmarknaden. Vi måste se över forskningens organisering och hur forskningsmedlen fördelas. Medel måste beviljas efter söktryck, även till grundutbildningen. Det är ett strukturfel när medel för forskning ökar men minskar för högre utbildning.
Besöket vid Ångströmlaboratoriet visar att vår tids största utmaning också är vår tids största möjlighet att ställa om till en grön tillväxt. Omställningen innebär en enorm konkurrensfördel för våra företag om EU går i bräschen. Och det hjälper oss att bygga det hållbara samhället – ekologiskt, socialt och ekonomiskt. I en tid då ekonomin blir allt mer kunskapsbaserad hävdar vi oss i den globala konkurrensen genom att skapa, utveckla och använda ny teknik, nya metoder och nya lösningar. Men det kommer kräva risktagande och nyansaster i forskningen.
EU måste demokratiskt slå vakt om självständiga forskare som förutsättningslöst analyserar och ifrågasätter, samt aktivt medverkar i offentlig debatt. Om risktagandet ökar i forskningen krävs tryggare villkor för forskarna, oavsett lärosäte.
Osäkra anställningar är vanligt förekommande och risktagande främjas inte av att forskare måste riskera sin privatekonomi. Socialdemokraterna kräver att konkurrensen inom EU bygger på kunskap och kompetens, inte arbetsvillkor. Det är samtidigt en politik som stärker näringsliv och som leder till fler företag och nya gröna jobb.
Om EU ska vara framstående inom forskning krävs en mer jämställd forskning där såväl mäns som kvinnors kompetens tas till vara. Jämställdhet är en avgörande legitimitetsfråga för samhällets utveckling och konkurrenskraft.
Europa behöver ett nytt ledarskap som ser politikens möjligheter, ställer om till grönt, prioriterar jämställdhet, står upp mot otrygga villkor och som främjar utveckling.
Jytte Guteland, kandidat till Europaparlamentet (S)