Att politiker från flera läger börjar ropa efter en organisationsförändring tror jag mest beror på att förmågan till politisk styrning är svag. För det är den sannerligen i Uppsala. Det är samtidigt ett tecken på att det är rätt tid att se över organisationen. Med en ny stadsdirektör finns det goda förutsättningar att söka nya arbetsformer som gör kommunen bättre.
En omorganisation löser dock inte alla problem, det behövs andra slags förändringar också.
Kommunens organisationsmodell med uppdragsnämnder och produktionsnämnder har tio år på nacken. I senaste numret av Uppsala kommuns interntidning Leo presenteras styrmodellen. Lite grand får jag känslan av att det är de ledande tjänstemännen som vill slå ett slag för den nu ifrågasatta modellen. När modellen infördes vändes underskott till överskott, det som inte fungerat eller varit likvärdigt mellan kommundelarna som leddes av kommundelsnämnder kunde snabbt förbättras i en ny organisation.
I dag har Uppsala kommun åter igen problem med en fullständigt ohållbar kostnadsutveckling. Resultatet har de senaste åren räddats av intäkter av engångskaraktär. Inför förra verksamhetsåret fattade den borgerliga alliansen panikbeslut om att spara 1 procent på all verksamhet – något som inte alla nämnder klarade av. Framför allt på grund av en oförmåga att effektivisera den ekonomiska styrningen. Det var däremot lättare för den borgerliga alliansen att dra ner på vissa verksamheter – kulturnämnden drog ner på folkbildningsanslaget, äldrenämnden på bibliotekstjänsten för äldreboenden osv.
Mohamad Hassan anser att just på området skola och kultur är organisationen ineffektiv (UNT 28/2-13). Han har säkert rätt att kontakten mellan uppdrags- och utförarsidorna handlat om vem som ska bestämma vad, i stället för att driva på åt samma håll. Det som jag dock förvånas över är bristen på initiativ från Mohamad Hassan och andra folkpartister som leder arbetet de aktuella nämnderna, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, kulturnämnden och styrelsen för vård och bildning. Har de inte, trots att de sitter i samma parti och känner varandra mycket väl, kunnat ändra denna undermåliga styrning inom ramarna för dagens organisation? Så svag tycker jag inte att den politiska styrningen ska vara.
Inom skolpolitikens område finns stora förbättringar att åstadkomma. Det duger inte att alliansens kommunalråd först hånar Miljöpartiet som avsätter drygt 20 miljoner i budgeten för högre lärarlöner, för att sedan påstå att de ska höja lärarlönerna även med kommunala medel efter att SKL:s förhandlingar är klara, och sedan bara backar från löftet. Samtidigt ropas det, inte minst från Folkpartiets sida, på statlig styrning av skolan, i stället för att ta de initiativ som behövs.
Bildandet av ett skolfastighetsbolag kommer sannolikt inte ge några lägre lokalkostnader för skolan, som bland annat Mohamad Hassan önskat, så länge inte den borgerliga majoriteten vägrar att ge fastighetsbolaget ägardirektiv att optimera lokalutnyttjandet utifrån skolans villkor.
Om man ska ta bort produktionsnämnden för skolan helt så skulle det innebära en mycket stor utmaning. Vi skulle få mer självstyrande skolor, vilket skulle vara utmärkt. Miljöpartiet förespråkar att varje skola har en styrelse som är partssammansatt av representanter för lärare, övrig personal, elever, föräldrar samt rektor och andra expertfunktioner som ekonomiansvarig etcetera. Nya skollagen har öppnat för att skolorna får ha styrelser, vilket kan ge rektor en utmärkt möjlighet att utveckla ledarskapet. Vissa funktioner som kan samordnas mellan flera skolor behöver däremot ligga gemensamt för att motverka suboptimering.
Kommunen bör ha en organisationsprincip som fungerar för hela kommunen – inte en styrmodell för utbildning, en annan styrmodell för omsorg, en tredje styrmodell för teknisk förvaltning och så vidare.
Miljöpartiet är i grunden positiv till att det görs en översyn av organisationen. Men låt översynen ta tid och skapa en god organisation som har brett stöd i de politiska partierna. Att genomföra en omorganisation före valet vore förhastat och kan riskera att kommunen utsätter sig för allt att ersätta en bristfällig organisation med en annan bristfällig organisation. Däremot kan ett beslut tas om översyn redan i år och målet sättas upp om att organisationen ska kunna förändras under nästa mandatperiod.
Maria Gardfjell
kommunalråd (MP)