Drunkningsolyckorna i sommar visar på skrämmande siffror. Svenska livräddningssällskapet meddelar att det under juni månad rapporterats in 14 drunkningsolyckor i Sverige. I juli var siffran uppe i 21 drunkningsolyckor och bara under första helgen i augusti rapporterades 6 personer omkomna i drunkningsolyckor. Hur kommer det sig att Sverige, som är ett av de få länder där simkunnighet är ett krav för godkänt i ett av skolans kärnämnen, ändå visar på dessa chockartade siffror?
Sedan 2011 är det inskrivet i skolans läroplan att eleven ska kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg, för att få godkänt i ämnet idrott och hälsa. Trots det är det enligt Svenska livräddningssällskapet endast 6 av 10 kommuner i Sverige som följer läroplanen vad gäller simundervisning. Av Uppsala kommuns skolor är det 11,25 procent (enligt kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad) av eleverna i årskurs 5 som inte är simkunniga, och enligt Trygg Hansa är det hela 22 procent av föräldrarna i Uppsala som anger att deras barn (4-17år) inte är simkunniga.
En del av Uppsalas skolor anordnar kostnadsfri simundervisning, men i de allra flesta fall så ”glömmer” skolorna en specifik målgrupp; nämligen unga tjejer som av olika anledningar inte kan vara med i skolans gemensamma simundervisning. Det kan exempelvis vara tjejer som på grund av sina föräldrars religiösa och/eller kulturella övertygelse inte tillåts vara med på gemensamma simlektioner.
Enligt Skolverkets uppföljning av simkunnighet i årskurs 5 uppger var tredje lärare att det finns kulturella orsaker till att elever inte kan simma och drygt var tionde skola med elever som inte uppnår målen hänvisar till religion som orsak. En annan orsak som lärarna pekar på är att nyinvandrade elever ofta saknar vattenvana från besök i simhallar och utomhusbad. Detta gör att dessa elever dels behöver anpassad simundervisning med endast kvinnor, och dels behöver de extra mycket simundervisning på grund av den bristande vattenvanan.
Vi gissar att det finns en hel del av läsarna som nu rynkar pannan och undrar över hur långt Sverige och dess kommuner ska behöva kompromissa inför dessa kulturella och religiösa sedvänjor? Sverige är ju ett könsintegrerat land, ska vi verkligen behöva gå tillbaka till ett könssegregerat samhälle bara för att tillfredsställa en målgrupp? Det som dessa läsare och andra som är av denna åsikt inte ser är det paradoxala i sammanhanget. Hur ska denna målgrupp någonsin bli inkluderad i vårt samhälle, om de inte ens får chansen att klara kursmålen i skolan? Utan godkänt i kärnämnena är det svårt att ta sig vidare i både skolans och samhällets värld.
Dessutom är det varken de religiösa ledarna eller familjens överhuvud med den beslutande makten som hamnar i kläm, utan tjejerna! Dessa tjejer har varken fått chansen eller tillåtelsen att lära sig simma, och som det ser ut idag så har skolor i Uppsala små möjligheter att anpassa simundervisningen utifrån denna målgrupps behov.
Ändå står det i Skollagen att utbildningen skall ta hänsyn till barns och elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans så att de kan utvecklas så långt som möjligt. I Uppsala tycks både kravet på simundervisning och hänsynen till elevens behov nonchaleras. Kommunen litar istället blint på att ideella organisationer tar det ansvar som enligt skollagen egentligen tillfaller dem.
I över ett år har TRIS- tjejers rätt i samhället arrangerat Ronjas simskola för endast tjejer i åldrarna 13-19 år. Många av dessa tjejer har inga förkunskaper i simning och kan av olika anledningar inte simma i gemensamma simhallar eller i gemensamma simgrupper.
I Ronjas simskola har dessa tjejer kostnadsfritt fått en möjlighet att lära sig simma av kvinnliga, mycket duktiga simlärare från Uppsala simskoleförening, och har efter avklarat simtest kunnat visa intyg på det till sina lärare i idrott och hälsa. Ronja simskola är en del av Ronjaprojektet som finansieras av Landstinget i Uppsala län samt Länsstyrelsen i Uppsala län. Dessvärre är bedrivandet av simskola en kostsam historia.
Hittills är det endast 2 av 12 skolor som erbjudit sig att betala för att deras elever ska få gå på Ronja simskola. Visst är det tråkigt att det mesta blir en kostnadsfråga, och tyvärr är det så att även ideella föreningar måste gå runt. Kommunens har kringgått kravet på simundervisning och hänsynen till elevernas behov länge nog. Med tanke på de höga drunkningsolyckorna de senaste månaderna och det faktum att Uppsala kommun inte är en certifierad vattensäker kommun är det sannerligen på tiden att ta sitt ansvar – vad det gäller ALLA elever!
Ronjas simskola kommer att fortsätta under höstterminen med simlektioner en gång i veckan endast för tjejer. Målet är att alla våra deltagare ska klara 200 meterstestet och därmed få chansen att klara godkänt i idrott och hälsa. Vad som händer nästa termin, det ligger i kommunens händer; ska de ta sitt ansvar eller ej?
Sevana Bergström
Projektledare
TRIS- tjejers rätt i samhället
Sandra Sarin
Projektanställd
TRIS- tjejers rätt i samhället