REPLIK. Torbjörn Åkermark verkar dela SKB:s uppfattning om att geologisk slutförvaring är det bästa sättet att på lång sikt ta hand om vårt använda kärnbränsle. Däremot ställer sig SKB frågande till hans kritik av vår säkerhetsanalys och vår metod.
Enligt SKB:s metod placeras det använda kärnbränslet i en kopparkapsel omgiven av bentonitlera, 500 meter ned i den svenska berggrunden. Hur säker metoden är testas genom att analysera den långsiktiga säkerheten. Syftet med säkerhetsanalysen är att kontrollera om det finns omständigheter som gör att förvaret inte fungerar planenligt. Alla faktorer som kan påverka säkerheten, från istider och jordbävningar till olika typer av korrosion som kan uppstå i den miljö som råder i slutförvaret, finns med. Även de korrosionsmekanismer som Åkermark tar upp som ”nya” finns med. SKB:s säkerhetsanalys visar att vår metod med god marginal uppfyller myndigheternas krav på långsiktig säkerhet.
Som Åkermark påpekar är det bästa sättet att testa trovärdigheten i komplexa modeller att jämföra med försök. Just det har SKB gjort i ett antal olika försök och tvärtom mot vad Åkermark hävdar så stödjer resultaten från dessa försök de modeller som vi använder oss av i säkerhetsanalysen.
Så till Åkermarks kritik mot vår forskning. SKB har bedrivit forskning under 30 års tid med hjälp av forskare och experter på högskolor och universitet såväl i Sverige som internationellt. Mer än 100 akademiska avhandlingar världen över har tillkommit utifrån SKB:s forskningsprogram. Samtidigt har SKB vart tredje år kontinuerligt rapporterat om sin forskning och utveckling till de myndigheter vilka har till uppgift att granska verksamheten.
Att enskilda forskare kommer med kritik eller nya idéer är något som vi räknar med och som ligger i forskningens natur. Det är dock SKB:s uppgift att presentera ett förslag till lösning på kärnavfallsfrågan. Nu väntar en ingående granskning och prövning av myndigheternas experter.
Peter Wikberg
forskningschef, Svensk Kärnbränslehantering AB
UNT 19/5 2011