I dagarna får alla utbildningsanordnare ett brev från Diskrimineringsombudsmannen, DO. Brevet skickas som en påminnelse om utbildningsanordnares ansvar att enligt lag förebygga och motverka diskriminering och trakasserier.
Diskrimineringsombudsmannens granskningsenhet ska nu följa upp utbildningsanordnarnas ansvar. Ombudsmannens erfarenhet är att det ofta saknas mål och åtgärder för att förebygga och motverka trakasserier och sexuella trakasserier.
Under 2008 granskade Diskrimineringsbyrån Uppsala likabehandlingsplanerna i Uppsala kommun, och endast tre av de granskade skolorna bedömdes klara lagens krav. De vanligaste bristerna var att det saknades en kartläggning av nuläget, att planen var kopierad och att eleverna inte varit delaktiga i arbetet med planen.
Skolorna hade också svårt att få in arbetet utifrån diskrimineringsgrunderna på ett bra sätt. Skolverkets senare granskning visade liknande resultat på nationell nivå. Det var här idén till PraLin (praktiskt likabehandlingsarbete i skolan) föddes. I stället för att bara konstatera att något var dåligt och inte fungerade, ville Diskrimineringsbyrån Uppsala hitta ett sätt att arbeta med likabehandlingsfrågorna som fungerar utifrån skolpersonalens förutsättningar och elevernas behov.
Efter tre års arbete med ett tiotal skolor har vi, med stöd från Allmänna arvsfonden, nu tagit fram ett utbildningspaket för skolpersonal samt ett kvalitativt och ett kvantitativt kartläggningsverktyg för elever. PraLin bygger på kända framgångsfaktorer, tidigare forskning, observationer och testning ute på projektets samarbetsskolor.
Att involvera eleverna i kartläggningen är en viktig framgångsfaktor. Det är eleverna som bäst känner till vilka problem som finns på skolan. Utan dem är det svårt att planera likabehandlingsarbetet så att det faktiskt gör skillnad.
Kartläggningen bör bygga på hur det är just här, just nu. Det vi i PraLin döpt till en här-och-nu-process.
Elevernas delaktighet är också viktig för att förankra arbetet. Med delaktighet och möjlighet att påverka kommer också en ökad ansvarskänsla. Skolans arbetsmiljö är något som alla bidrar till och behöver ta ansvar för. Därför är det viktigt att all personal på skolan är med. Detta kallar vi en hela-skolan-process där likabehandlingsarbetet blir känt och förankrat hos alla.
En annan avgörande framgångsfaktor är ledningens engagemang för likabehandlingsarbetet. I stället för att lägga tid och resurser på ett förankrat och planerat förebyggande arbete är det vanligt att åtgärderna sätts in när något redan hänt.
Då är det viktigt att de ansvariga vet hur de ska agera och gör det skyndsamt för att situationen inte ska bli värre. Det åtgärdande arbetet kan bli både dyrt och tidskrävande för skolan. För den som utsatts har det som hänt redan hänt och kan sätta djupa spår. Den tid som investeras i det förebyggande arbetet får skolans ledning igen genom färre kränkningar och tid som annars krävs för att vidta åtgärder. I en trygg lärmiljö får vi också elever som lär sig bättre. Alla elever har rätt till en trygg skolgång, därför är det förebyggande arbetet centralt.
I en gemensam debattartikel (SvD 130107) efterlyser Rädda Barnens Ungdomsförbund, Grön Ungdom Region Öst och Liberala Ungdomsförbundet Södermanland ett norminriktat arbete för en tryggare skolmiljö. Forskning och erfarenhet visar att detta är en riktig slutsats. Det som krävs är en normkritisk process - ett systematiskt arbete för att våga se normerna på den egna skolan. När planerna utformas till stödjande verktyg med förankring i skolans verklighet finns bra förutsättningar att lyckas.
Det finns exempel på bra insatser men arbetet får inte tappa fart. Skolorna måste våga satsa på det systematiskt förebyggande arbetet. Detta är ofta en kostnadsfråga där det är oklart vem som ska satsa pengarna – är det regeringen, kommunen eller den enskilda rektorn?
Det ekonomiska incitamentet tycks alltid vara svårt när det gäller mjuka frågor medan de hårda frågorna kostar oavsett budget. Vi kan dra ned på personal, men vi kan inte lika enkelt dra ned på vad det kostar samhället när människor blir diskriminerade, blir sjuka eller begår brott. På Diskrimineringsbyrån Uppsala är vi övertygade om att en bra skola och barnomsorg är en god investering för framtiden.
Vi är många som behöver ta ansvar för att barn och elever får en trygg skolgång. Vi vänder oss nu till skolornas huvudmän, det vill säga kommuner och privata styrelser, såväl som rektorer och skolpersonal och hoppas att de vill delta i det förändringsarbete som vi påbörjat i PraLin.
På Diskrimineringsbyrån Uppsala hoppas vi få lägga mer av vår tid framöver på att utbilda skolpersonal och förebygga kränkningar, vårt arbete för att bygga brandsäkert, och att den tid vi i dag lägger på skolärenden, brandsläckningen, ska kunna ta mindre tid tack vare bra rutiner och bra förebyggande insatser på skolorna.
Lina Gidlund
verksamhetsansvarig
Diskrimineringsbyrån Uppsala
UNT 26/1 2013