Skolan ska vara en nationell fråga

Cecilia Forss (M) och Jacob Spangenberg (C) skriver i UNT 22/11-2013 att skolan är statlig. Det är fel, skriver Mohammad Hassan, Cecilia Hamenius och Anna Manell.

Cecilia Hamenius (FP).

Cecilia Hamenius (FP).

Foto: Michaela Hasanovic

Uppsala2013-12-16 10:52
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är många år sedan den dåvarande skolministern Göran Persson med starkt stöd av socialdemokraterna drev igenom kommunaliseringen av skolan. Ett kommunalt ansvar har lett till att kvaliteten på utbildningen i Sverige har urholkats, läraryrkets status har sänkts, barnens skolresultat har blivit sämre och stora skillnader råder på skolorna i olika delar av landet. Folkpartiet anser att skolan är en nationell angelägenhet och den ska förstatligas.

Svenskt skolväsende har sin största reformperiod sedan mitten av 1800-talet. Ett nytt betygssystem, ny lärarutbildning, ny gymnasieskola, tydliga kunskapskrav och fler nationella prov är exempel på reformer som Folkpartiet, tillsammans med alliansregeringen har genomfört.

Folkpartiet vill ha en modern statlig skola och det finns flera anledningar till det. Sedan kommunaliseringen på 90-talet har den svenska skolan tampats med likvärdighetsproblem. För oss är det självklart att alla barn ska ha lika möjligheter till lärande. Inget barn ska få sämre förutsättningar i livet bara för att de råkar födas i en kommun som inte prioriterar god kvalitet i skolan eller valfrihet för eleverna.

Elever med särskilda behov ska ha rätt till stöd, utan hänsyn till kommunens ekonomiska förutsättningar. Staten kommer att kunna säkerställa att stödet går till de elever som behöver stödet bäst. I dag är skillnaderna i hur stödet utformas och tilldelas eleverna inom och mellan kommunerna oacceptabla. Skolor och elever med stora utmaningar ska också ha större ekonomisk tilldelning för att utjämna de skillnader som finns och som går tvärt emot likvärdighet och lika möjligheter.

Med ett förstatligande kan staten också ta ansvar för utvärdering och uppföljning och på så sätt minska lärarnas arbetsbörda. Central rättning av nationella prov och andra möjligheter till minskad administration ger lärare mer tid till undervisning. Skillnader i elevernas resultat eller kunskapsnivåer kommer aldrig att höjas om inte lärarna får tid att arbeta med lärande och pedagogisk utveckling. Därför är det viktigt att de som arbetar i skolan är behöriga och kompetenta. Det är en förutsättning för att höja yrkets status och attraktivitet.

Redan idag har staten tillsynsansvaret för de fristående skolorna. Vi tycker att detta tillsynsansvar ska gälla alla skolor. Ett förstatligande av skolan ger också en välbehövlig skjuts framåt för läraryrkets status och attraktionskraft. Idag finns 228 unika huvudmän för fristående gymnasieskolor och 604 för grundskolan, som staten har tillsynsansvar för idag. Med 290 kommunala huvudmän, som alla har olika uppfattningar om skolans mål, menar vi att en sådan splittring inte gynnar likvärdigheten inom skolan och har varit en tungt bidragande orsak till de fallande kunskapsnivåerna. En statlig huvudman och ett statligt tillsynsansvar kommer att gynna eleverna. En skola med god kvalitet och fokus på lärande kräver utbildade lärare, en sammanhållen styrning, uppföljning och ett tydligt ledningsansvar.

Lärarnas riksförbund och en majoritet av medborgarna är för att skolan ska förstatligas. En majoritet av kommunernas ledande företrädare är emot.

För oss i Folkpartiet står det klart att framstående utbildningsnationer kommer att vara framgångsrika i kampen om morgondagens jobb. Svensk konkurrenskraft och välstånd är beroende av en skola med tydligt kunskapsfokus! Inget land kan utvecklas och byggas utan ett system som ger alla möjlighet att utbilda sig. Därför måste likvärdig utbildning finnas i hela Sverige.

Mohamad Hassan (FP), kommunalråd

Cecilia Hamenius (FP), kommunalråd

Anna Manell (FP), legitimerad lärare

Läs mer om