De senaste åren har man slutat hissa svenska flaggan på skolavslutningar i vissa skolor. Det är inte skolbarnen som bett om denna "hänsyn" till olika minoritetsgrupper, utan rektorer har tagit detta initiativ.
Jag anser, att detta tyder på bristande engagemang för elever som vill känna gemenskap i det svenska samhället. Man vill förstås sina elevers väl, men i detta fall är det missriktat. Flaggan har alltid varit viktig symbol för människor i Sverige
och är förknippad med högtid, oftast festligheter.
Vi behöver nationella symboler när vi ska förena två kulturvärldar och forma ett meningsfullt liv för individen, i det här fallet eleven, som ju ska leva här under överskådlig tid.
Det går att ha respekt för minoritetsgrupper och deras kultur och ändå låta deras barn uppleva gemenskap och glädje med sina skolkompisar. Alla elever vill att det ska vara roligt på skolavslutningen. Skola, familj och vänner gör så mycket som möjligt för att bidra. Hela situationen ger en stark social gemenskap. När flaggan är hissad i topp känner barn och ungdomar att deras skolavslutning är viktig.
På den punkten är det lika i alla länder. Alla länder har sin flagga och egna sätt att glädjas under sina festligheter. Jag tog studenten i början på 70-talet i Sarajevo. Med glädje minns jag skolavslutningen och vår rektor som var snäll, han höll tal för oss.
När våra två barn tog studenten i Uppsala i början på nittiotalet, ville vi föräldrar att de skulle ha en rolig skolavslutning. Bland annat ordnade vi en extra god middag för familjen. På middagsbordet hade vi vackra blommor och svenska flaggan och bredvid den ville jag ställa en flagga från Jugoslavien. Men det gick inte, för just då började Jugoslavien delas upp i olika republiker som sedan blev självständiga stater. Därför kunde vi inte ha fäderneslandets flagga på vårt bord. Vi saknade den.
Vi behöver inte framhålla minoritetsgruppernas olika kulturer så till den grad och vid alla tillfällen att vi undertrycker alla svenska traditioner. Det är varje människas personliga ansvar att stå öppen och bejakande inför skilda livsstilar.
Vi behöver gemensamma symbolvärden, till exempel svenska flaggan, som hjälper oss att hålla ihop trots att vi är olika.
Stojka Lakic (fp)