Unga människor påverkas, precis som alla andra, av de politiska beslut som tas – i kommun, i landsting och i riksdagen. Samhällsengagemanget hos de unga är stort, men det finns utrymme för större intresse. För att öka ungas samhällsengagemang ännu mer måste skolledningarna öppna skolans dörrar för de politiska ungdomsförbunden.
I Upsala Nya Tidning den 10 augusti så skriver EU- och demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP) om de politiska ungdomsförbundens samhällsbärande vikt. Hon skriver att mer bör göras för att öka samhällsengagemanget hos unga – ”inte minst i skolan, där de politiska ungdomsförbunden spelar en oerhört viktig roll med sin närvaro vid bokbord och debatter”.
Birgitta Ohlsson har helt rätt i det hon säger, men tyvärr ser verkligheten annorlunda ut. Skolorna, och i synnerhet gymnasieskolorna, släpper väldigt sällan in ungdomsförbunden för debatter och bokbord. De politiska ungdomsförbundens möjligheter att bidra till ett ökat samhällsengagemang hos de unga, är därför kraftigt begränsade.
Som ungdomsorganisation är det övergripande målet att främst nå ut till de unga i samhället. Att få dela med sig av ideologiska övertygelser, upplysa ungdomarom hur politiska reformer kan påverka dem – positivt som negativt – och framför allt att ge unga chansen att själva kunna få aktivera sig politiskt, och påverka samhället.
Om ungdomar får större möjlighet att påverka i samhället vidgar vi det demokratiska styrelseskicket i vårt land än mer. Man får inte heller förglömma att elever har medborgerliga rättigheter som alla andra att yttra sig och delta i samhällsdebatten, även inom skolans väggar. Om skolledningar på vaga skäl förvägrar elever den rättigheten så är det en allvarlig sak.
Något konkret svar från skolledningarna, om varför de stänger ute ungdomsförbunden, har aldrig givits.
Avsaknaden av tydliga besked är anmärkningsvärd – ena dagen så störs undervisningen av att ungdomsförbunden är i skolans korridorer med bokbord, och andra dagen är det uppenbarligen för stor risk för fysiskt handgemäng, som gör att skolledningen fattar dessa beslut.
På alla skolor har eleverna fri tid mellan lektionerna som de kan spendera hur de vill. Vissa ägnar tiden åt studier, andra åt att umgås. Vi vill ge eleverna möjligheten att få samtala och diskutera ideologi, politik och samhälle under deras fria tid mellan lektionerna – det är ingenting som på något vis stör undervisningen i skolan. Snarare tvärtom, eleverna får i stället en chans att lära sig mer om världen, Sverige och samhället, vilket går helt i linje med skolans uppdrag – att bilda elever.
Att skolledningarna är rädda för handgemäng är förståeligt. Även i Sverige kan politik och ideologi vara känsligt, och dessvärre kan det rinna över för ett fåtal. Men en grundregel i vårt samhälle är att rädslan för våld inte får gå ut över demokratin, och den möjlighet alla har att få göra sin röst hörd, och att låta alla få ta del av, och sympatisera, med de rösterna.
Nu har sommarlovet tagit slut och skolorna öppnar upp dörrarna för eleverna igen, vi hoppas nu på att skolledningarna ska ändra inställning och även öppna dörrarna för ungdomsförbunden.
Självklart ska vi ungdomsförbund, gärna i samarbete med elevkårerna på skolorna, ta ansvar för att vår närvaro blir konstruktiv och inte stör undervisningen och arbetsron i skolan. Sveriges demokrati bygger på en öppen debatt och engagemang i politiska partier och andra organisationer. Låt det märkas också på skolorna.
Sanna Eliasson
Ordförande Socialdemokratiska Ungdomsförbundet i Uppland
Tove Henriksson
Ordförande Liberala Ungdomsförbundet Uppsala län
Samir El-Sabini
Sveriges Elevkårer
Marlene Burwick
Kommunalråd (S)
Mohamad Hassan
Kommunalråd (FP)
UNT 3/9 2012