Kvaliteten är hög i Uppsalas musikskola enligt de brukarundersökningar som gjorts. Men det hindrar inte att verksamheten behöver utvecklas. Det är också ett problem att den inte når tillräckligt många barn, bland annat på grund av att avgifterna är för höga. En översyn av musikskolan är därför mycket angelägen. Vi har länge också fört fram att vi anser att kommunen bör pröva att utvidga musikskolan till en kulturskola med ett bredare innehåll (teater, konst, film, dans med flera uttrycksformer) och att den ska vara lokaliserad till kommunens alla delar.
Att i detta läge hasta fram ett beslut om att anta en utmaning från ett litet musikskoleföretag i västsverige och upphandla verksamheten är verkligen att börja i fel ända.
I detta sammanhang vill vi också påpeka att Uppsala kommun, i den översyn av kommunens styrmodell och nämndorganisation som pågår, bör föra över all kulturverksamhet för barn och unga till kulturnämnden. Vi bedömer att det är en stor fördel för kulturfrågorna om de ligger samlade i en nämnd. I dag ligger barn- och ungdomskulturen under den nämnd som har ansvar för förskola och grundskola, vilket är ett tillräckligt stort ansvarsområde för de förtroendevalda i den nämnden.
I vår vision ser vi en framtida kulturskola som samverkar med andra kulturverksamheter i kommunen, till exempel studieförbunden, kulturinstitutioner och andra organisationer och föreningar inom kultursektorn.
Våra kommunala bolag som Stadsteatern och Uppsala konsert och kongress skulle med sin speciella kompetens kunna medverka till att utveckla kulturskolan och även fungera som kompetenscentra inom sitt verksamhetsområde. Den kunskap och erfarenhet som finns i våra museer – både de kommunala museerna och de som landstinget ansvarar för, bör också vara en del i detta.
I dag har inte alla barn och ungdomar möjlighet att delta i musikskolans verksamhet på grund av långa köer och höga terminsavgifter, 1 200 kronor för en enskild elev och 2 100 för en familj. När vi tittat oss omkring anser vi att en modell med Göteborgs kulturskola som förebild – där kostnaden för ett enskilt barn uppgår till 200 kronor per termin respektive 400 för en familj – skulle ge betydligt fler barn och unga möjlighet att delta. Om målet är att alla barn ska kunna delta i kulturskolan är frågan om finansiering och avgifter central i diskussionerna om utveckling av musikskolan till en kulturskola.
Riskerna med att privatisera musikskolans verksamhet är uppenbara. Det finns som bekant exempel på att privata utförare gått i konkurs. Vad händer då med verksamheten?
Vad får det för konsekvenser för barnen? Vilka möjligheter har kommunen att gå in och ta över verksamheten? Enligt kommunfullmäktiges barn- och ungdomspolitiska program för åren 2010-2014 ska barnkonsekvensanalyser göras inför ett politiskt beslut som berör barn och unga. En sådan analys måste därför göras innan några beslut fattas. Vi ställer oss också frågan om ett litet företag som det som lämnat in utmaningen till kommunen har den kunskap och de resurser som krävs för att driva en så omfattande verksamhet som musikskolan i Uppsala bedriver, än mindre om den ska utvecklas enligt våra intentioner.
Vi uppmanar allianspartierna att inte låta privatiseringsivern ta över och göra musikskolan till ett offer för den.
Alla partier borde i stället kunna enas om att ge alla barn och unga tillgång till kulturen. Den stora utmaningen är att prioritera och utveckla den nuvarande musikskolan till den framtida kulturskolan, att kulturskolan organiseras så och avgifterna sätts så att den når fler barn och unga än idag och att den ger barn och unga möjlighet till både eget skapande och till berikande kulturupplevelser. Det måste vi ta ansvar för över partigränserna.
Gunilla Oltner
Lena Hartwig