Politikens uppgift är inte att detaljstyra medborgarna och frånta dem makten att påverka sina egna liv och sin egen vardag. Därför lovade jag under valrörelsen att arbeta för mer makt åt Uppsalaborna och mindre byråkrati. Det är inte minst angeläget att våra äldre ska bemötas på ett respektfullt sätt.
För att minska byråkratin i kommunen och öka valfriheten för våra äldre har redan ett antal reformer sjösatts. När alliansen presenterar sin budget nästa vecka fogas ytterligare en bit till valfrihetspusslet – konceptet en ingång för äldreomsorgen införs.
Allt för många känner nog igen sig i den frustration som infinner sig om man slussas runt i en stor kommunorganisation och refereras till olika personer i jakt på den information man söker. En återkommande fråga jag har fått som äldrekommunalråd är varför det ska vara så svårt att veta vem i kommunen man ska ta kontakt med om har en fråga, ett klagomål, en anmälan eller tips på en förbättring. Att en kommun kan hantera detta på ett gott sätt är både en fråga om att säkra en myndighetskultur som också har en servicekultur och om att säkra tryggheten för våra äldre.
Menar vi allvar med att det ska vara möjligt att påverka sin egen vardag, kan vi inte ha en kommunorganisation som är utformad för att möta behovet enbart för den som vet exakt vem, på vilken avdelning, med vilket ansvar man ska ringa för att få hjälp.
Införandet av konceptet en ingång förändrar strukturen på kontakten mellan kommunen och Uppsalas äldre. När reformen är på plats kommer Uppsalas äldre bara höra av sig till ett ställe i kommunen via ett telefonnummer eller e-post och personen som svara kommer ansvara för att medborgaren får rätt stöd.
Reformen är enkel men tydlig och ett av många exempel på hur alliansen i Uppsala arbetar för att förändra maktbalansen mellan politiken och människan. Politikens roll är inte att styra och ställa över människor liv utan att arbeta för det gemensamma bästa och underlätta för människor att kunna bestämma över sina egna liv.
Ebba Busch
kommunalråd (KD), ordförande äldrenämnden
UNT 3/5 2012