Under denna rubrik, kanske provocerande för en del, ska jag försöka redovisa hur jag uppfattar det som Göran Lambertz försöker säga. Tyvärr har han hittills inte fått chansen, inte i medierna i vart fall, att få tala till punkt. Det verkar också som att kulturetablissemanget och en del andra också för den delen har bestämt sig för att allt som Göran Lambertz säger är fel.
När det gäller de friande domarna så är innebörden att bevisningen inte är tillräckligt stark för att Sture Bergwall ska kunna fällas. Som Göran Lambertz själv uttryckte det i Veckans brott, att med Bergwalls erkännanden var sannolikheten för hans skuld 98 procent och efter det att erkännandena tagits tillbaka har den sjunkit till 90, som är för lite för en fällande dom.
Förutsatt att det ligger något i den övriga bevisningen, vilket Göran Lambertz anser, föreligger naturligtvis fortfarande en viss sannolikhet för att Bergwall har begått brotten. Detta måste Lambertz få säga utan att det ställs krav på hans avgång.
Beträffande den övriga bevisningen råder tydligen delade meningar både vad gäller antalet, styrkan och hur den har kommit fram. Gemene man, som jag själv exempelvis, kan ju rimligen inte ha någon uppfattning om detta. Lambertz påstående i Veckans brott, att domstolarna inte hade tagit hänsyn till terapin på Säter, motsades och som bevis för det gavs några lösryckta rader från en dom.
Det framgick alltså inte om det som citerades var domstolens egen bedömning som lades till grund för avgörandet eller någon rekapitulering av vad parterna sagt. Jag hoppas att SvT vet det själva.
Göran Lambertz gjorde som JK en genomgång av hela historien och gjorde bedömningen att det inte fanns skäl till kritik, en uppfattning som han står fast vid. Han anser inte att det faktum att Bergwall friats i resningsmålen per definition ska medföra epitetet ”rättsskandal”. Detta måste han också få säga utan det ställs krav på hans avgång.
Huruvida hans bedömning är riktig eller inte kan ju ytterst få ha en uppfattning om, betydligt färre än det antal som anser sig ha klara uppfattningar om att hans bedömning är felaktig.
Frågan om terapibehandlingen på Säter är en medicinsk skandal kan säkert diskuteras separat eller som påspädning till ovan nämnda så kallad rättsskandal. Inte heller det kan rimligen grunda ett krav att Lambertz ska avgå.
Slutligen måste jag säga att det är beklämmande att en del politiker inte kan hålla sina fingrar från syltburken.
Rolf Svedberg f d miljöråd i Miljööverdomstolen, bosatt i Örsundsbro