Det kändes som någonting brast på valdagen. Det var rasismen som gick segrande och inte humanismen. Det var rädslan hos människan som visade sig och inte visionerna för framtiden. Många ställde sig frågan "varför?". Inget svar någon kan ge på denna fråga är helt tillfredsställande men en av orsakerna står i dag för mig klart.
2000-talets rasism är ett monster fött ur segregation. Fött ur att många människor som kommer till vårt land fastnar i utanförskap. Fött ur att barn som växer upp i utanförskapsområden har det svårare i skolan och sedan också i arbetslivet.
Fött ur att vi ser problemen men inte orsakerna. Och att vi i majoritetssamhället ofta saknar koppling till den verklighet som många lever i.
Det finns mycket vi kan göra för att sluta den segregationsklyfta som i dag växer. Att rusta upp miljonprogrammen och att bygga fler hyresrätter i välmående områden är konkreta åtgärder för att göra bostadsmarknaden mer rörlig. Att i framtiden bygga bostadsområden med både hyresrätter, bostadsrätter, radhus och villor är också viktigt. Då bygger vi ett Sverige där människor med olika inkomst och bakgrund kan mötas och leva tillsammans.
Även skolan behöver förbättras om vi ska kunna bryta upp segregationen. Läxhjälp efter skoltid och höjd status på läraryrket är viktiga reformer för att skapa en likvärdig skola som i praktiken jämnar ut livschanser.
Men en helt likvärdig skola kommer vi inte kunna skapa så länge vi bor uppdelat efter inkomst och utbildning.
I Stockholms innerstad är det självklart för de flesta att plugga i skolan och att läsa vidare efter gymnasiet för att det är vad omgivningen förväntar av dig. Det är svårare att få motivation till utbildning om utanförskapet är ens vardag och de flesta som faktiskt har en högskoleutbildning flyttat ifrån området.
Det här handlar om att vi ska stå upp för de människor som flytt från krig och förtryck. Att de ska få samma möjligheter som alla andra i det här landet. För syftet med en generös migrationspolitik är att så många människor som möjligt ska få chansen att leva ett bra liv.
Det kan vi inte erbjuda fullt ut så länge vi har segregation, rasism och utanförskap. Det är på tiden att vi anstränger oss för att skapa ett sammanhållet Sverige. Ett Sverige för alla.