Det senaste decenniet har flera så kallade hedersmord skakat om Sverige. Unga människor har blivit offer för grymt och utstuderat våld. Mord är sällsynta exempel på det våld som är utbrett och sällan når den mediala och politiska debatten. Våldet, kontrollen och förtrycket tar sig uttryck i en rad olika sanktioner mot unga tjejer och killar som därmed hindras leva ett vanligt tonårsliv. Våldet är psykiskt, socialt och fysiskt och innebär en stor integritetskränkning för den som utsätts som får sitt handlings- och livsutrymme starkt begränsat.
I en avhandling från Socialhögskolan i Stockholm framkommer att ungefär 100 000 flickor i Sverige lever med restriktioner hemifrån som kan kopplas till hedersrelaterat förtryck. Enligt Ungdomsstyrelsens rapport ”Mot egen vilja” (2008) upplever 70 000 svenska ungdomar i åldern 16-25 år att de inte fritt kan välja vem de vill gifta sig med. I ”Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap” (SOU 2012:35) skriver utredaren att även om det är svårt att ge exakta siffror upplevde ungefär 250-300 personer under år 2011 en akut eller ganska akut risk för att bli gifta mot sin vilja.
Det behövs fortsatta och ökade satsningar inom ett par olika områden: Förebyggande arbete, kunskap för att kunna upptäcka ungdomar i riskzonen och ett bra stöd till de individer som söker hjälp och skydd. Miljöpartiet föreslår därför fem konkreta åtgärder för att påskynda och förbättra Uppsalas arbete mot hedersrelaterat hot och våld.
- Ta fram en handlingsplan mot hedersrelaterat våld i Uppsala kommun. En handlingsplan kan förtydliga rutiner och ansvarsfördelning och innefatta skola, fritidsverksamhet, socialtjänst och andra verksamheter som möter barn och ungdomar som kan vara utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
- Inrätta en samordnande funktion med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck. För att utveckla kompetens och utarbeta rutiner måste arbetet samordnas. Någon behöver ha ansvar för att möta behovet av utbildning och se till att Uppsala kommuns arbete är strukturerat och professionellt.
- Utbilda myndighetspersonal som möter ungdomar. Myndighetspersonal som möter barn, ungdomar och unga vuxna måste ha redskap för att identifiera hot och våld och kunna erbjuda ett bra bemötande och verksamma insatser.
- Förbättra stödet till personer med behov av skydd. Offren blir utstötta och utfrysta från sina familjer och sociala nätverk som en följd av hotbilden. Det försvårar ytterligare beslutet att söka skydd. Genom att arbeta med att bygga upp ett nätverk kring personen kan man ge bättre förutsättningar för att komma vidare.
- Ta del av befintliga kunskaper. Inom den ideella sektorn finns det föreningar med mångårig erfarenhet och kunskap av både förebyggande arbete och stöd till de allra mest utsatta. Miljöpartiet vill att Uppsala kommun öppnar upp för en ökad samverkan med föreningar som arbetar med frågorna. Om deras kompetens och engagemang får långsiktiga förutsättningar är det en ovärderlig resurs.
I sin utvärdering av bland annat Uppsala kommuns arbete mot hedersrelaterat hot och våld skriver Ungdomsstyrelsen att det skulle gagna de enskilda ungdomarna med mer långsiktighet i arbetet. Det förebyggande arbetet får inte bara ske i projektform.
I stället behöver Uppsala utveckla metoder för arbetet mot hedersrelaterat hot och våld. Att ta fram en handlingsplan kan låta som en byråkratisk åtgärd, men det arbetet ger oss också anledning att diskutera frågor om hedersrelaterat hot och våld. Många politiker i alla partier tycks i dag känna sig osäkra på hur de ska uttrycka sig och det råder en okunskap om vilken politik som leder till en bättre situation för utsatta ungdomar.
Politiken måste vara proaktiv med fokus på tydliga rutiner, information och strategier. Allt annat är ett svek mot alla ungdomar som dagligen utsätts för hot, våld och kränkningar.
Malena Ranch
andre vice ordförande i nämnden för hälsa och omsorg (MP)
Maria Gardfjell
kommunalråd (MP)
UNT 20/8 2012