Ryssland har allt sedan omvälvningen 1991 balanserat mellan kraven på demokrati och gamla auktoritära traditioner. Vi har alltså därför upplevt ett Ryssland i ständig förvandling. Landet står nu igen inför vägvalet att bli mer slutet och repressivt eller att bli mer öppet och demokratiskt. Oavsett vägval kommer Ryssland att fortsätta vara en stor kraft på det internationella planet.
Men Europa och världen skulle ha behov av ett mer pragmatiskt och pluralistiskt Ryssland. Som närmaste granne har vi nordeuropéer ett ansvar att inte bara följa utvecklingen, utan också att med samarbete och handel ge stöd åt de demokratiska och internationella krafterna i landet.
Det finns flera oroande tendenser i dagens Ryssland. Framför allt har landets ökade olje- och gasintäkter i hög grad använts för att rusta upp försvaret. Under de senaste fem åren har de militära utgifterna ökats med 25 procent per år.
Enligt Stockholm International Peace Research Institute, Sipri, gick hela 67 miljarder euro till försvarsmakten förra året. I jämförelse spenderade Sverige 3,8 miljarder och Finland 2,8 miljarder. Både Norden och Baltikum ser ryska övningar på nära håll, senast genom en uppmärksammad övning norr om Gotska sandön, som borde ha gett alla de nordiska politiker som i fjol ifrågasatte behovet av nordisk luftövervakning över Island en tankeställare.
En del av den ryska dubbelheten är det svaga medborgarsamhället. Det hann aldrig växa fram före oktoberrevolutionen och förhindrades sedan med alla tänkbara medel att slå rot.
Därför är de nya lagar i Ryssland, som begränsar medborgarsamhället och som förhindrar organisationer att jobba för demokrati och mänskliga rättigheter ett hot mot landets stabilitet.
Förra juli klubbade den ryska Duman ett förslag som krävde att medborgarorganisationer som får utländsk finansiering ska registrera sig som ”utländska agenter”. Det är tydligt att man vill kunna använda lagen för att dra undan mattan på organisationernas inflytande genom att kalla dem utländska spioner. Detta är ännu ett tecken på att demokratin i Ryssland går åt fel håll, något EU och medlemsländerna måste ta på större allvar än hittills.
Rysslands geografiska läge och den ryska marknadens storlek gör landet till en viktig handelspartner. Därför var det extra välkommet att Ryssland efter 18 års förhandling förra året blev medlem av Världshandelsorganisationen WTO. Medlemskapet kan medverka till moderniseringen av den ryska ekonomin.
Både EU och Ryssland har ett intresse av att den ekonomiska tillväxten fortsätter i Ryssland eftersom det bör innebära ett ökat välstånd. Ett ökat välstånd, en större och mer berest medelklass bör också betyda en mer bördig mark för demokrati och fungerande rättsprinciper. Men det kan bara lyckas ifall man kan stävja den utbredda korruptionen.
Beskrivande för den omfattande korruptionen är det uppmärksammade fallet kring Sergej Magnitskij, som var en av Rysslands ledande affärsjurister och som mördades på grund av att han försvarade rättsstatprincipen genom att polisanmäla kontotransaktioner som var tydliga bevis för korruption.
Att ingen ansvarig straffats är beskrivande för hur djupt rotad korruptionen är i landet. EU måste skrida till åtgärder mot de uppenbara och grova brotten och vi vill därför att EU:s medlemsländer inför regler för att undvika att tjänstemän inblandade i korruptionsskandaler fritt kan resa till EU.
Rysslands potential skulle vara enorm om man lyckades stävja korruptionen och stod upp för rättsprinciper som garanterade rent spel åt landets partiers reella möjlighet att medverka i val. Det skulle ge ett rikare och mer jämställt Ryssland. Det skulle också stärka landets reella inflytande i världen.
I tider då den globala ekonomiska kartan snabbt ritas om kan ett Ryssland med tätare samarbete med EU vara avgörande för Europas ekonomiska framtid. Men stora stater har också ett stort ansvar.
Ryssland måste visa att de är redo att leva upp till befolkningens och Europas förväntningar.
Olle Schmidt
europaparlamentariker, Folkpartiet i Sverige
Nils Torvalds
europaparlamentariker, Svenska Folkpartiet i Finland
Allan Widman
riksdagsledamot samt försvarspolitisk talesperson för Folkpartiet i Sverige
UNT 26/5 2013